Finansmarknadsstatistik är en av de viktigaste insamlingarna som SCB gör och den kommenteras av all media när den redovisas i slutet av varje månad. Fokuset från media ligger på ett enda mätvärde utav flera hundra, hur mycket nya bolån har skapats. Visst, det är intressant men där finns ju så mycket mer. Siffrorna beskriver utvecklingen av vårt ekonomiska och finansiella system de senaste 60 åren och statusen just nu, det är därför Finansmarknadsstatistiken är så viktig och intressant.
Har du inte läst inlägget ”Vanliga pengar” – svårare att förstå än Bitcoin så gör det först så blir analysen mer givande. Ha dessutom Sveriges BNP i tankarna, vår ekonomi växer med ca 2% per år som referens till tillväxten i våra pengar.
Då börjar vi nörderiet!
Varje månad så redovisar 163 svenska banker (MFIer) ett 100-tal siffror kring pengar, lån och räntor. ”Rapporteringen görs i en Excel-blankett som ska vara SCB tillhanda senast 9:e bankdagen efter referensperiodens utgång.” står det i instruktionerna och i slutet av månaden så redovisar SCB resultatet, också i en Excel-fil. Du hittar den senaste här.
Innehållet i filen är fördelat på fyra punkter tillsammans med en hel del analys.
- Penningmängd
- Bankernas balansräkningar
- Balansposter, t.ex. bostadslån till privatpersoner
- Räntor, t.ex. rörlig ränta för ett bostadslån och bindningstider
För varje punkt så har jag valt bland detaljerna med fokus på hushåll.
Penningmängd
Penningmängden rapporteras av varje bank enligt definitionerna Sedlar & mynt, M1, M2 och M3 som finns i respektive grupp nedan.
- Finansiella företag, ej MFI
- Icke-finansiella företag
- Kommuner, Regioner och Socialförsäkrings-sektorn
- Hushåll exkl. HIO (HIO, se nedan)
- Hushållens icke-vinstdrivande organisationer
De äldsta siffrorna är från 1961 och gäller sedlar & mynt samt M3 och resterande från och med 1998.
Den totala penningmängden i Sverige har växt med i snitt 8% per år sedan 1961.
Analyserna och slutsatserna kring ovan än nog mer lämpat för en doktorsavhandling men skulle nog gissa att tillväxten på 70-talet har att göra med att bankerna utvecklades snabbt tillsammans med ekonomin. Toppen i tillväxten kom vid årsskiftet 83/84 med 33% över trend för att sedan sjunka i 20 år innan tillväxten planande ut kring 7% per år.
Sedlar och mynt har gått från 12,4% av våra pengar 1961 till 1,3% idag, totalt 59 miljarder kronor.
Penningmängden består till största delen av M1, dvs kontoförda pengar som vi har tillgång till när vi vill som löne- och transaktionskonto.
Största delen av M1 finns hos privatpersoner följt av företag.
Bankernas balansräkningar
De 163 bankernas totala tillgångar är idag exakt 20.000 miljarder kronor, 4 gånger Sveriges BNP.
På tillgångssidan är 70% utlåning och resterande är värdpapper som stats- och företagsobligationer, derivat som optioner och ränte- och valuta-swappar samt Övriga tillgångar där man bland annat hittar ”Riksbankspengar” som motsvara 5% av tillgångarna.
På skuldsidan så är 52% inlåning och upplåning som våra bankkonton, 30% emitterade värdepapper som obligationer som banken gett ut och 4,5% eget kapital.
Så när du tar ett lån så är 4,5% bankens egna pengar och sedan lånar de upp resten.
Utvecklingen av bankernas skulder och tillgångar de senaste 48 åren, 8,9% per år.
Utvecklingen av bankernas egna kapital i förhållande till totala skulder.
Andelen eget kapital i förhållande till totala skulder styrs av lagkrav. Efter finanskrisen i början av 90-talet då många banker gick i konkurs så skärptes kraven. Nergång de senaste åren skulle jag gissa beror på att bankerna avstår de riskfyllda lånen där de behöver ha mer eget kapital (ni kommer ihåg riskvikter) och väljer att låna ut till fastigheter som är i lägsta riskkategorin.
Balansposter
I denna delen så rapporteras detaljerna i de fem grupperna, totalt ca 50 tabeller. Jag tittar närmre på tre för Hushåll.
I samband med pandemin 2019 så börjar tillväxten avta för att helt upphöra från och med sommaren 2022.
Skulle gissa att Blanco-krediter (lån utan säkerhet) till största delen är billån.
Troligtvis världsunikt med 2/3 av alla bostadslån med rörlig ränta. Så går det när man har 0% i räntor. I USA är det vanligaste bostadslånet bundet i 30 år.
Räntor
Filen innehåller bara räntor från 2019 och framåt, totalt ett 10-tal tabeller med räntor för de olika grupperna och ändamål.
Räntan för ett rörligt bolån följer 3-månaders räntan där marginalen gått ner när räntan gått upp.
Kommentar
Lägger till två räntebilder som till stora delar är förklaringen till att penningmängden växt – räntan har gått ner så räntekostnaden har varit konstant.
