Senast uppdaterad: 2026-08-15

Färgkodningen på stressindikatorerna är min subjektiva bedömning, jag vill se stabilitet eller positiv trend för att det ska vara grönt. Viss data som SOFR och CCC spread rapporteras nästkommande handelsdag. Förklaring här.

Bedömning av statusen för Bitcoin den 6 augusti 2026.

Om vi inte får någon typ av kris på finansmarknaderna så tror jag priset har bottnat.

Uppdateringsfrekvens löpande, senaste datum i respektive graf.

• Makro (21 dataset, uppdaterad 2026-08-15)
• Finansmarknad (12 dataset, uppdaterad 2026-08-15)
• Bitcoin (15 dataset, uppdaterad 2026-08-05)
• Klimat (3 dataset, uppdaterad 2026-08-05)

Jag tycker om långa tidsserier och regressionsanalys så därför blir det mycket av det. Regression går ut på att hitta den bästa trendlinje med kvalitetsmåttet R² där 1 är perfekt och 0 innebär att utfallet är helt slumpmässigt.

Utöver de långa tidsserierna så är det intressant att se de korta rörelserna så jag har lagt till det senaste året i många dataset.

Väldigt många ekonomiska och tradingmodeller bygger på regression och alla letar förändringar i trenden. Den näst vanligaste modelleringen är korrelationer mellan två tidsserier, ibland förskjutna i tid, typ förändring i inköpschefsindex sker 6 månader innan långa räntan börjar röra på sig.

Under rubriken Bilagor lägger jag upp blandat innehåll kring rubrikerna ovan. Fokus på förklarande texter, “fakta” och annat som sätter perspektiv på siffrorna i inlägget.

Tabell över källorna sist i inlägget.

Innehållsförteckning

Makro

• BNP
  • Utfall
  • Prognos
• BNP per capita
• Befolkning
• Inflation
• Löner
• Reallöner
• Detaljhandel
• Penningmängd
  • M3
  • M2 Hushåll
• Industrins orderingång
• Inköpschefsindex
• Fraktkostnader
• Bostadsbyggande
• Husprisindex
• Antal sålda hus
• Konjunkturbarometern
• Konkurser
• Elpris

Finansmarknad

• Räntor
  • Svenska
  • Amerikanska
  • Junk bond spreads
• CDS
• Aktier
  • OMXS30
  • Nasdaq i SEK
  • AI index
  • S&P500, vinstprognoser och utfall
• Valutor
  • USDSEK
• Råvaror
  • Brent olja
  • Koppar och WTI
• Guld
• Ränta vs koppar/guld

Bitcoin

• Noder
• Mining
• Utveckling
• Användare
  • Hodlade Bitcoin
  • Antal adresser
  • Fördelning av ägandet av Bitcoin
  • Antal ägare av Bitcoin på Avanza
  • Utveckling Lightning transaktioner
  • Google trends
  • Reddit Bitcoin
  • Inscriptions
  • BRC20 tokens
• Avkastning
  • Pris
  • Terminer
  • Ambros Magma
• The flippening

Klimat

• Global temperaturutveckling
• Lokalt
  • Temperatur
  • Nederbörd

Makro

BNP

Utfall

Storleken på Sveriges ekonomi har i princip varit oförändrad i drygt tre år nu.

Kommentar: Trenden sedan 1980 är att ekonomin ökar med 2,2% per år och senaste året är vi tillbaka. Vid pandemin så tappade vi ca 4,5% av BNP som vi troligen inte kommer att ta igen.

Prognos

Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet med ett 50-tal anställda som i princip har en uppgift: gör en ekonomisk prognos för Sverige.

Första BNP-prognosen för 2025 gjorde de i december 2020 då de med hjälp av sina ekonomiska modeller räknat fram en BNP-ökning på 1,8%. Sedan har prognosen reviderats vid 24 tillfällen till den senaste från december 2025 till 01,6%.

Stycket nedan skrevs i september 2024 och ”uppdateras” i varje prognos med exakt samma innebörd, nu ska det vända 2026.

”Förra månadens prognos om den ekonomiska “hockeyklubban” (först långsamt, sen snabbt bättre) flyttades fram åtminstone ett halvår i senaste uppdateringen, nu med start andra halvan 2025 2026.”

Nästa prognos 11 augusti.

Kommentar: De ekonomiska modellerna fungerar ju inte. När ska de inse att att ett 20% dropp i mängden prylar man får med hem skapar stora sår i ekonomin?

Nu är prognosen för 2026 & 27 att BNP ska öka på ett sätt som vi inte sett på 2014-2017. Som om alla ekonomiska problem i USA, Kina, Japan och Tyskland inte kommer att påverka oss. Ska bli ”spännande” att fortsätta att följa.

BNP per capita

Sveriges befolkning växer med ca 0,6% per år, 1980 var vi 8,3 miljoner och idag är vi ca 10,6 miljoner. BNP har under perioden växt med i snitt 2,2% så utslaget per person (capita) så är tillväxten 1,7%.

Under perioden 1980-2007 så växte BNP per capita med 2,2% för att efter finanskrisen falla tillbaka till 0,7% Hade trenden från 1980-2007 fortsatt så hade vi haft det 20% ekonomiskt bättre idag.

Kommentar: det ser ut på samma sätt i hela den utvecklade världen, tillväxten efter 2007 har varit betydligt lägre än tidigare. Här har vi med stor sannolikhet grunden till det missnöjet vi ser i Sverige och runt om oss.

Befolkning

En ökande befolkning och en demografisk pyramid är nyckeln för en framgångsrik långsiktig utveckling av alla samhällen.

Kommentar: Tillväxten 2025 var låga 0,2%, 1/3 av den snart 100-åriga trenden. Gissningsvis lägre invandring i kombination med befolkningsräkningen som Skatte- och Migrationsverket just nu genomför där man hittills hittat flera hundra tusen som var skrivna i Sverige men har utvandrat.

Demografin är ju inte som Indien, Nigeria och Indonesien men inte heller som Tyskland, Italien och Japan. Ett långsiktigt problem då dagens 0 till 40-åringar ska försörja en större och allt äldre befolkning. Idag finns det 100.000 personer över 90 år (2.700 över 100 år varav 85% kvinnor) och allt pekar på att denna gruppen kommer att öka de närmsta åren.

Inflation

Konsumentprisindexet minskade med -0,3% (-0,3%) i juli jämfört med månaden innan som är -3,6% (-3,2%) omräknat till årstakt.

Kommentar:

Den sänkta matmomsen i april spökar i statistiken.

Löner

Nedan genomsnittlig lön, upp 3% per år.

Kommentar: Lite högre än inflationen. Letar efter medianlönen men hittar ingen bra total. Siffrorna uppdateras ca 6 månader efter årsslutet.

Reallöner

Reallön = löneökning minus inflation. Beräkning av Ekonomifakta.

-10% på två år, har inte hänt på i alla fall 64 år. Vår köpkraft är tillbaka på samma nivå som 2013.

Kommentar: Det är ju nästan som man kan tro att pengarna som skapades på 2010-talet inte gav oss riktigt värde …

Detaljhandel

Index över omsättningen i detaljhandel i löpande och fasta priser. Omsättningen varierar mycket månad för månad så nedan ett 12-månaders medelvärde för löpande priser samt en jämförelse med fasta.

I fasta priser

Kommentar: Här är roten till det dåliga läget runt om i världen inklusive Sverige. Allas planer var såklart att konsumtionen skulle fortsätta att öka som tidigare men nu säljer de 20% mindre varor än plan.

Som konsument så fortsätter vi att öka vårt handlande i kronor som tidigare men vi får 20% mindre med oss hem.

Penningmängd

I inläggen

• ”Vanliga pengar” – svårare att förstå än Bitcoin så förklaras definitionerna av pengar
• Analys Finansmarknadsstatistik finns mer data kring penningmängd, lån och annat spännande.

M3

M3, det bredaste måttet av pengar: kontanter, alla pengar på bankkonton för privatpersoner, företag, föreningar och offentlig verksamhet samt vissa finansiella instrument som centralt clearade repor.

Kommentar:

M2 Hushåll

Penningmängden rapporteras på ett antal grupper vara hushåll är en. M2 är de pengar vi har på bankkonton där M1 är de som alltid är tillgängliga medan M2 även inkluderar de som är låsta i t.ex. 2 år till en högre ränta. De låsta är ca 20% av pengarna.

Kommentar:

Industrins orderingång

Industrins orderingång i fasta priser vilket speglar hur mycket man har att göra inom industrin.

Kommentar:

Inköpschefsindex

Swedbank och fackföreningen Silf frågar varje månad ett stort antal inköpschefer inom tillverkningsindustrin om det är bättre eller sämre denna månaden jämfört med förra. Inköpscheferna svara på sju områden som orderingång, orderstock, produktion m.fl. som sedan aggregeras till ett index. Över 50 är bättre än förra månaden. Hela rapporten här.

Hittar inte hela datasetet men grafen nedan finns på Trading Economics (t.o.m. aug 2023)

Kommentar:

Fraktkostnader

Det finns 1.000-tals index över fraktkostnader då dessa bland annat är en viktig indikator för hur det står till med världshandeln. Nedan från engelska Drewry och deras 40 ft container index som innehåller 8 globala linjer från t.ex. Shanghai till Rotterdam.

Kommentar:

De nya tiderna som Peter Zeihan har skrivit om sen 2015 är här, världens hav är inte säkra längre när USA inte upprätthåller ordningen.

Bostadsbyggande

Man är skyldig att rapportera byggstarter till kommunen som i sin tur rapporterar till SCB. En del eftersläpning och korrigeringar sker på båda hållen då man ibland inte startar bygget. Dock så förändrar det inte storleksordningen på siffrorna.

Lägenheter -78% sedan toppen i fjärde kvartalet 2021, småhus -70% sedan sommaren 2022.

Kommentar: Ingen tydlig vändning i sikte.

Nybyggnadskostnad

Med nästan ett års eftersläpning rapporteras SCB vad det kostar att bygga nya bostäder. Nedan kronor per kvadratmeter för ett ordinärt småhus.

Kommentar: Inte konstigt att det inte byggs några småhus, kostnaden 2024 upp 17% jämfört med året innan.

Husprisindex

SCBs fastighetsprisindex för småhus som redovisas kvartalsvis och bygger på lagfarter registrerade hos Lantmäteriet.

Kommentar: 17% avvikelse mot 40-årig trend, dvs det som samhället var uppbyggt för och inga tecken på vändning.

Småhusbarometern

Från SCB som hämtar lagfarter från Lantmäteriet.

Pris för ett småhus

Övre vänstra är ett trögrörligt 12 månaders medelvärde, nedre högra faktiskt rapporterade per månad som justeras vid varje rapporttillfälle.

Kommentar:

Antal sålda hus

Kommentar:

Konjunkturbarometern

Konjunkturinstitutet frågar varje månad ca 6.000 företag och privatpersoner om hur de upplever nuläget och vad de har för förväntningar om den närmaste framtiden där över 100 är bra. Barometern bryter ner i fem grupper som i sin tur har fler detaljer.

Kommentar: Efter 37:e månaden under 100 så har stämningsläget vänt

Konkurser

Samtliga konkurser, stora som små av privatpersoner, föreningar och företag. Månadsvärdena varierar mycket så jag använder ett 12 månaders medelvärde.

Kommentar: Troligtvis en bra temperaturmätare på statusen i ekonomin. Högsta antalet konkurser på 15 år men ökningen har upphört.

Elpris

För en privatperson med villa så variera konsumtionen över året. Högra grafen är ett vägt pris med vår förbrukning på totalt 15.000 kWh/år, 600 kWh i juli och 2.000 kWh i januari.

Kommentar: Om spotpriset i januari var 1,1 kr/kWh så var det slutliga priset 2,9 kr/kWh för oss. Skatter och avgifter är resterande 60%.

Terminspriset för el för SE4 på den Nordiska marknaden nedan. Handeln sker på Nasdaq commodities och terminerna är snittpriser för tidsperioden.

Kommentar:

Brott – antal fall av dödligt våld

BRÅ sammanställer årligt statistik över rapporterade fall med dödligt våld. Antal mord ökar med ca 1 per 1 miljon invånare vart 10:e år.

Kommentar: Inga grafer man ser i media …

Finansmarknad

Räntor

Vårt viktigaste pris, priset på pengar, eller tid. Läs gärna hela strängen från Anders och under Bilagor.

Svenska räntor

Räntorna började stiga precis innan nyår 2021. Nedan 2022 till idag för 10- och 2-åringen, sedan 2019 för 3 månaders, Riksbankens styrränta (med gamla namnet Repo) och räntan på ett rörligt huslån.

Kommentar:

Skillnaden mellan 10- och 2-årig svensk ränta.

Vid negativ spread ser marknaden lägre ekonomisk aktivitet och/eller inflation över tid. Tredje gången på 35 år vi har negativ spread och vid de två senaste tillfällena i börja av 90-talet och andra halvan av 00-talet så blev det djup och långvarig lågkonjunktur.

Effekterna av lågkonjunkturen blir tydligast när spreaden går från negativ till positiv som bland annat leder till att Riksbanken sänker styrräntan.

Nedan är hur olika räntor såg ut vid tre tidpunkter de senaste 3 åren. I slutet av 2021 så var alla svenska räntor negativa, sedan kom inflationen i slutet av 2022 då de korta räntorna gick upp betydligt mer än de långa. Aktuell kurva ser ut att vänta på att de korta ska gå ner mot 1% så vi får en ”normal” uppåtlutande kurva.

Kommentar: I en frisk ekonomi så ska räntor med längre löptider alltid vara högre än korta och över tid så hamnar de alltid där. I högra bilden hur räntorna såg ut 2003 där de korta räntorna var knappt 3% och de långa 5%. Spreden mellan dem var alltså 2% som nog de flesta tycker är en hälsosam siffra.

De långa räntorna styr och förväntningarna på ekonomisk utveckling och/eller inflation är låg, 2,6% med tendensen till sjunkande. I dagsläget skulle det innebära att de korta räntan borde vara 0,5% men Riksbanken som påverkar de korta räntorna ser fortfarande inflationsrisk och ligger kvar på 1,75%.

Men Riksbanken kommer att få ge sig, precis som Schweiz centralbank gjort och kommer att hamna på 0-0,25% så småningom om.

Amerikanska räntor

Kommentar: samma som för de svenska, jag tror räntorna toppat på väg mot 2% (vilket jag trott i snart i sex år …). Tillbaka under 4,5%.

Nedan värdeutvecklingen på långa amerikanska statsobligationer i form av ETFen TLT och värdet på en portfölj med företagsobligationer med status junk bonds i ETFen HYG, båda från toppen av TLT i juli 2020.

Nedre vänstra grafen visar skillnaden mellan TLT och HYG och nedre högra utvecklingen för TLT sedan 2002.

Kommentar: Helt obegripligt att spreaden på företagslån inte går upp, som om AI inte kommer att få någon påverkan.

CDS

Credit default swaps, CDS, ni kommer ihåg från The big short, som en försäkring om någon ställer in betalningarna på ett lån eller obligation. Utställaren är oftast en bank som får en löpande premie och köparen är vem som helst, man behöver inte äga det man “försäkrar”.

Ovan prisutvecklingen för en 5-årig cds på statsobligationer så priset idag för en svensk cds är ca 0,001% per år av försäkrat belopp. Nivån på kostnaden varierar kraftigt mellan länder, Sverige tillhör de med lägst kostnad, dvs risken för inställda betalningar på en svensk statsobligation är minimal.

Kommentar:

Aktier

OMXS30

Till de 8% ska man lägga ca 3% i direktavkastning.

Kommentar: 2025 slutade på 16%.

Nasdaq i SEK

Kommentar:

Index över AI aktier

S&P500 vinst

Prognos

S&P samlar löpande in analytikernas vinstprognoser för bolagen i S&P500 och väger vinsterna på samma sätt som aktiekurserna. Prognoserna är ojusterade för extraordinära kostnader.

Kommentar: Efter att den gamla källan försvann så har jag bara hittat en site som har prognos för S&P500, gurufocus.com. Jag skulle gissa denna prognosen är exklusive engångskostnader. Formatet är lite krångligt, allt är på en rullande 12 månaders basis.

Valutor

USDSEK

Trenden för USDSEK de senaste 33 åren är 1,2% per år och på Riksbankens hemsida hittar jag siffror från 1900-talets början som visar på 1% mellan ca 1900-1990.

Kommentar:

Råvaror

Brent olja

Brent den vanligaste oljan vi använder i Sverige, prissatt i USD, nedan i svenska kronor. Priset för Brent är ca $4-5 högre än den mer refererade amerikanska WTI.

Energi är basen för hela vårt samhälle. Olja står för 1/3 av världens energikonsumtion och är världens viktigaste mest handlade råvara. Och så kommer det att var minst de närmsta 50 åren, kolla under Bilagor längre ner.

Kommentar:

Koppar

Viktigaste basmetallen.

Kommentar:

Guld

Kommentar:

Trenden på 8% har (troligtvis) sin grund i att penningmängden ökar med i snitt 7% per år, se M3 ovan och läs mer i inlägget Trasiga pengar, guld och hur Bitcoin fixar det .

Ränta vs Koppar/guld

Nu blir det lite krångligare men intressant!

Korrelationen mellan ränta och priset av koppar uttryckt i guld är hög, vissa perioder uppåt 80% och avvikelsen är alltid stor vid ekonomiska eller finansiella problem. Just nu är avvikelsen på högsta nivån i alla fall de senaste 25 åren.

Kopparpriset är en bra indikator på den ekonomiska aktiviteten och guldet på tillståndet på de finansiella marknaderna. För att gapet i grafen ska stängas så måste antingen:

• Räntan halveras
• Kopparpriset dubbleras
• Guldpriset halveras

Kommentar: min gissning är ingen överraskning, räntan kommer att gå ner. Och räntan har långt kvar för att nå medel. Om guldet och koppar står stilla i pris så ska räntan ner till 2,3% för att vi ska komma till medel. Om guldet fortsätter upp och/eller koppar ner så ska räntan ner ännu mer.

2025-07-31 så rasade kopparpriset med 21%, Trump ändrade sig kring tullar på koppar. Effekten är att kopparpriset uttryckt i guld är på det lägsta på åtminstone 25 år.

Bitcoin

Många av datakällorna kring uppföljningen av Bitcoin har en stor osäkerhet så titta på helheten istället för att detaljerna.

Noder

Att sätta upp en Bitcoin-nod är ett av de sista stegen i varje persons Bitcoin-resa. Nästan alla börjar med att de vill få exponering mot priset och efter att ha lagt ner en hel del tid så når man “sätta upp nod”-steget då man verkligen vill säkerställa decentralisering och oberoende.

Kommentar: Ny källa, https://luke.dashjr.org/programs/bitcoin/files/charts/historical.html

Mining

Kommentar:

Utveckling

Nä, jag kan inte komma på några sätt att mäta statusen på Bitcoins utveckling så ni får nöja er med mitt försöka att strukturera det jag ser. Uppdaterad: 2023-11-03.

Bra sammanställning av Lager 2 på l2.watch, totalt 68 st (2024-03-27) identifierade.

Kommentar: Läs inläggen om Utveckling under blogg.

Användare

Hodlade Bitcoin

Kommentar:

Antal adresser

Kommentar: Lite märkligt att det inte växer men kommer säkert igång snart igen.

Fördelning av ägandet

En grov uppskattning kring vem som äger Bitcoinen. Se detta inlägget för mer detaljer.

Utvecklingen av delgruppen ETFer

Kommentar: behöver hitta ny källa, inga uppdateringar på flera veckor

Utvecklingen av delgruppen noterade bolag ex Strategy

Utvecklingen av antal BTC på börserna, från TimeChainIndex, troligtvis den bästa uppskattningen.

Coinglas beräkning.

Kommentar: Antal BTC på börser får man ta med en nypa salt, helt plötsligt så hittar men fler adresser. Men det speglar ändå något tycker jag. Nedan en analys av skillnader mellan tre olika källor från TimeChainIndex

Utveckling totalt antal BTC i identifierade bolag, fonder, länder etc.

Kommentar:

Antal ägare av Bitcoin på Avanza

Läs detta inlägget där jag tittar närmre på certifikaten och skriver att det inte finns någon anledning att äga XBT utan byt till Fidelity.

Olika tidsperioder för XBT och Zero.

Kommentar:

Utveckling Lightning transaktioner

Nedan rapporterat antal Lightning-transaktioner från Wallet of Satoshi, en av de ledande centraliserade LN-plånböckerna och från LQwD, ett kanadensiskt bolag som routar LN-transaktioner genom sina noder.

Kommentar:

Google trends

Trenden för sökning på “Bitcoin” globalt.

Kommentar:

Reddit Bitcoin

Utveckling av antal medlemmar av r/Bitcoin på Reddit

Kommentar:

BRC20 tokens och Inscriptions

Shitcoins som använder Bitcoins blockkedja och Inscriptions som skriver in digitalt innehåll som text, ljud, bilder/NFT m.m. Fidelity förklarar Inscriptions här.

Inscriptions och Ordinals är spam.

Kommentar:

Avkastning

Pris

BTCUSD – årlig avkastning: visar årlig avkastningen om du köpte Bitcoin datumet i grafen respektive år från 2011 och hodlade dem.

BTCUSD med logaritmisk skala: vertikala linjerna halveringsdatumen

BTCSEK: avvikelsen från max för Bitcoin i svenska kronor är betydligt mindre är i USD.

Nedan 30 dagars prisvolatilitet.

Kommentar:

DCA – Dollar-cost averaging

Ända sättet att köpa Bitcoin – lite hela tiden.

Nedan avkastningen om du köpt för 1 kr varje dag sedan startdatumet.

Kommentar:

Prisanalys

Analys av dagligt “slutpris”, UTC 0 (vi har UTC -2). Punkterna och Senaste avser senaste månaden.

Kommentar:

Cykelanalys

Prisutvecklingen efter halveringen jämfört med medelvärdet av cykel 2 & 3.

Kommentar: den halveringscentrerade 4-års cykeln är död och något annat tar vid. Intressant ändå, kan vi vara högre när gamla botten finns?

Terminer

Open interest är det totala värdet av utestående terminer på Bitcoinbörserna.

När du köper en Bitcoin-termin så får du betala en ränta för den delen av terminen som du lånar till och räntan betalas till den som säljer terminen. När räntan är negativ som i slutet av maj så får man betalt för att köpa en termin.

Siffrorna ovan är en veckas medelvärde.

Prisprognos

Priset har de senaste 4 åren ökat med ca 60% i snitt. Ett prisscenario är att avkastningen sjunker med 2% per år framöver och vi börjar från 60% i år. Ser rätt bra ut!

$1 miljon 2029, $10 miljoner om 10 år, inte i en rak linje men utan hype och Bitcoin-vintrar.

Strategy

Har fått en egen flik! Kolla här

Ambros Magma

Utvecklingen av den genomsnittliga årsräntan för att hyra ut en Lightning-kanal via marknadsplatsen Ambros Magma.

Kommentar:

The flippening

En av mina identifierade risker med Bitcoin är att någon annan crypto ska ta över och i september 2022 när The Merge implementerades, övergången till proof of stake, så var det mycket snack från Ethereum fan boys om The Flippening, tidpunkten då Eth skulle få större market cap än Bitcoin.

Kommentar: Nä, det kommer inte att hända även om traders just nu kör upp kursen.

Klimat

Rapportering kring klimatförändringen i gammelmedia och sociala medier är onyanserad, från båda lägren. Detta är mycket olyckligt oavsett vilken insikt eller åsikt man har om människans utsläpp av växthusgaser snabbar på ökningen av jordens medeltemperatur. Syftet med detta avsnittet är att presentera några nyckeldata så att man åtminstone har det att falla tillbaka på.

Globalt

Siffrorna ovan stämmer väl med andra mätningar jag ser från t.ex. EU och FN.

Kommentar: Temperaturuppgången under senaste tre åren är orsakat av vulkanutbrottet på Tonga januari 2022. Utbrottet var mycket kraftigt och ovanligt då det skickade upp enorma mängder vattenånga i atmosfären vilket man aldrig observerat tidigare, läs mer här hos Ny Teknik. Nu håller ångan på att regna ner och temperaturen faller.

Något att ha med sig när man läser alla klimatlarm: koldioxiden i atmosfären ökar sakta linjärt och forskningen säger att detta ökar temperaturen också linjärt så alla spikar i temperaturökningarna har en annan grund än koldioxiden. En annan fakta som man sällan eller aldrig ser är att koldioxiden utgör 0,04% av luften och ca 3% av de 0,04% bidrar människan med, resterande kommer från naturliga processer på land och hav som avger koldioxid och fotosyntesen som använder gasen.

Alla globala temperaturberäkningar bygger på matematiska modeller med indata i form av värden från mätstationer eller som ovan, global satellitdata som finns från 1978. Desto äldre indata, desto sämre kvalité, det är bara på att fundera över hur man mätte temperaturen på världens hav eller i Sibirien för 100 år sedan i kombination med mätnoggrannheten. Generellt så är det riktigt klurigt att mäta klimat.

Nedan en mätserie som bygger på mätstationer där jorden delats in i ett rutnät och där man sedan beräknar en global temperatur.

HADCRUT beräknas av Storbritanniens motsvarighet till SMHI, Met Office. De olika versionerna är uppdateringar av beräkningsalgoritmen.

Klimatmodellerna över utvecklingen framöver är också matematiska modeller, det går ju inte att utföra vetenskapliga experiment där man kontrollerar alla parametrar utom en som man varierar som man gör inom t.ex. fysik och kemi.

Chris summerar nedan kritiken mot modellerna på ett bra sätt i texten i Twitter-posten bl.a. så utgår modellerna från att klimatet är statiskt samt saknar parametrar för förändringar i solstrålningen som når jorden och molnens påverkan på temperaturen.

Chris anser att människans utsläpp av koldioxid påverkar klimatet men i en mindre omfattning. Han har har tagit på sig rollen av att motbevisa klimatdoomers på Twitter genom att lyfta fram fakta från bland att IPCC-rapporterna som att vi har mer extremväder nu än tidigare i historien.

Lokalt

Temperatur

Medeltemperaturen i mellanskåne, senaste månaden.

Kommentar:

Medeltemperaturen jan-juli

Kommentar:

Maxtemperaturen per år

Maxtemperaturen 2025 är 31,8 grader den 2 juli. 2026 är 34,5 grader den 27 juni, högsta uppmäta sedan mätningarna i mellanskåne startade 1996.

Lägsta temperaturen per år

Kommentar: mellanskåne är en sweet spot i den globala klimatförändringen, lite varmare och betydligt över den genomsnittliga ökningen i världen men inget “extremväder” som det pratats om i drygt 20 år.

Nederbörd

Nederbörd jan-juli

Kommentar: Fortsatt torrt

Maximal nederbörd på ett dygn

Maximal dygnsnederbörd

• 2024 är 31,1 mm den 9 september
• 2025 är 27 mm den 15 juli
• 2026 är 27 mm den 14 juni

Längsta torrperioden

• 2024 är 13 dagar 10-22 maj
• 2025 är 13 dagar 31/3-12/4 och 8-20 augusti men totalt 0,1 mm tom 29 augusti
• 2026 är 9 dagar 18-26 juni

Bilagor

Makro

Finansmarknader

Räntor

Ett utav många sätt att tänka kring ränta: förväntad ekonomisk utveckling + inflation + riskpremie under tidsperioden. Du vill ha del av avkastningen som pengarna du lånar ut ger, du vill bli kompenserad för inflation och du vill få betalt för risken du tar, ju längre tid desto högre riskpremie.

Värdet på en obligation går ner när ränta går upp. Tänk: hur mycket är jag beredd att betala för en 2 år gammal obligation med 10 års löptid kvar som ger 3% ränta när jag kan köpa en ny med 5% ? Svaret är -15% av nominellt belopp så blir avkastning samma

Aktier

Grunden i att värdera ett bolag är att beräkna nuvärdet av alla framtida fria kassaflöden. Är det värdet större än marknadsvärdet så ska man köpa aktien.

Det fria kassaflödet är de pengarna som över när nödvändiga investeringar för att bibehålla verksamheten är gjorda och som en styrelse själv kan bestämma över. De har då tre val: betala tillbaka skulder, investera i utveckling av företaget eller dela ut till aktieägarna antingen genom aktieutdelning eller köpa tillbaka aktier. Detta beslut är en styrelse viktigaste.

Det är svårt att göra prognoser över det fria kassaflödet då man behöver göra prognoser över tillväxt, prisförändringar, kostnadsökningar, förändringar i det arbetande kapitalet m.m.

För att sedan kunna beräkna ett nuvärde behöver man bestämma riskpremien som man lägger till den riskfria räntan.

Nuvärdesberäkningen ger ett lägre resultat vid högre räntor (100 kr idag som du kan förränta till 5% är samma som 105 kr om ett år). Så allt annat lika så sjunker värdet på ett bolag när räntorna går upp och omvänt såklart.

Storleken på värdens aktiemarknader, 2023-12-01

Fördelningen av ägandet av amerikanska aktier.

Råvaror

Världen kommer fortsatt att vara beroende av olja och gas åtminstone de närmsta 50 åren.

Bitcoin

Klimat

Bra bild av klimat-journalisten Zeke Hausfather på New York Times.

Det är många orsaker till att klimatet varierar, inte bara ovan. Precis som Zeke skriver, värdena är uppskattningar med osäkerheter och det är just detta som är kärnan i “klimatdebatten”: vilka är orsakerna, hur ska de uppskattas, hur stora är osäkerheterna. Så mycket antagande som grunden för matematiska modeller både vad gäller prognoser och utfall.

Källor