Avgiften för att göra en transaktion i världens säkraste register är återigen i fokus och så kommer det att vara för all framtid.

Utvecklingen är tydlig, perioderna med låga avgifter blir kortare och snart, om något år, så kommer de att vara helt borta och vi kommer nostalgiskt prata om tiden då mempoolen kunde tömmas och en transaktion kostade 150 sats. Min gissning är vi om några år kommer att följa transaktionsavgiften på samma sätt som vi följer priset idag med rubriker i Expressen som ”Prischock – 15 miljoner sats per transaktion”.

Det är alltså hög tid att förstå hur avgiften beräknas, hur kan jag förbereda mig, vilka alternativ finns idag och allmänt fundera kring hur detta kommer att påverka Bitcoin.

När du läst nedan som introduktion så finns det mer detaljer i UTXO Consolidation Explained.

Transaktionsavgiften

Transaktionsavgiften har två delar:

• storleken på transaktionen i vbytes, Bitcoins enhet för att beskriva storleken
• aktuellt pris per vbyte för att komma med i nästa block

På Bitcoin Optech finns kalkylatorn nedan.

Storleken på transaktionen beror på vilken transaktionstyp du vill göra och hur många UTXO inputs och outputs som finns i transaktionen. Exemplet ovan är den minsta transaktionen man kan göra idag, 154 vbytes.

Transaktionstypen är det som bestämmer vad transaktionen ska göra, från det enklaste som att flytta ägandet från en private key till en annan i en PTPKH Pay-To-Public-Key-Hash transaktion, om det är multisig, om det finns kod som ska köras, om det finns time hash locks och mycket annat som jag inte förstår.

Andra och tredje parametern är antalet UTXO, Unspent transaction output, som transaktionen innehåller. UTXO är Bitcoins metod att hålla redan på hur många Bitcoin din privata nyckel äger och sist i inlägget finns en kort repetition.

Exemplet ovan bygger på att jag har valt, manuellt eller automatiskt, en UTXO som är större en det beloppet jag ska betala som Input och får då två Outputs, betalningen och växeln som jag behåller.

OK, då vet vi det, minst 154 vbytes. Andra steget blir att ta redan på vad aktuellt pris för en vbyte är och jag använder såklart mempool.space men det finns 100-tals andra sidor.

Lägsta priset för att komma med i senaste blocket 817.145 var 163 sats/vByte. Dock är det inte säkert att din transaktion kom med även om du betalde det, miners väljer, eller rättare sagt mining poolen som konstruerade blocket och där finns tydligen andra parametrar att ta hänsyn till utöver avgiften.

Avgiften för att komma med i nästa block är en uppskattning och alla plånböcker och block explorers har olika metoder. Basen är dock alltid mempoolen och någonstans där bland de 265.000 obekräftade transaktionerna i det gröna fältet 10-12 s/vB finns min transaktion sedan tre veckor.

Jag sätter alltid avgiften manuellt, min erfarenheten är att plånböckerna alltid betalar ”för mycket” oavsett vilken prioritet man väljer. Blir avgiften för låg och jag inte vill vänta så kan man i efterhand öka på den med en RBF replacement.

Hyperbitcoinization preping

Bra rubrik :-), kan ju bli en tema-rubrik, nedan fokus på transaktioner.

När Bitcoin finns överallt så kommer vi en se en >1.000x ökning av transaktionsavgiften. Att som privatperson göra en transaktion kommer att vara ovanligt, som att byta bil eller bostad, det vill säga något man funderat på och planerat för i månader.

Det kommer att ske extremt mycket utveckling som har sin grund i att transaktioner kommer att vara dyrt. Utvecklingen kommer att ske på alla nivåer; effektivare transaktioner, konsolideringar av transaktioner, utnyttja mempoolen (som Ark bygger på), byta UTXO utan att uppdatera blockkedjan (statechains som Mercury) och såklart flytta nästan allt som görs idag till Layer 2.

Bitcoins blockkedja kommer för de flesta att vara något som man vet finns men inte är något man kommer i kontakt med, ungefär som Riksbankens RIX och bankernas Swift idag.

Det finns minst två punkter som man ska göra idag:

• Testa allt som har med on-chain att göra: flytta mellan plånböcker, sätt upp en lightningkanal, skapa en multisig-plånbok, köp en jpg
• Ha koll på dina UTXOer och konsolidera dem vid behov så du inte blir sittande med många små. Skulle ju vara trist om avgiften blir så hög att man inte kan använda dem

Jag har inte tänkt tillräckligt kring detta så listan kommer att uppdateras.

Alternativ

Där finns redan idag alternativ för att hålla kostnaden nere för att både Spara och Betala.

För de som köper Bitcoin regelbundet så finns ju såklart alternativet att behålla dem på börsen och sedan när transaktionsavgiften är låg flytta dem till sin egna plånbok.

Litar man inte på börserna så finns där ett alternativ:

• köp Tether
• gå till SideSwap decentraliserade börs, växla till L-BTC
• när transaktionsavgiften är låg gå till Boltz decentraliserade börs och växla L-BTC till BTC eller Lightning BTC

L-BTC är Bitcoin på sidokedjan Liquid. Liquid bygger på att det är en federation av validators, 15 idag med Blockstream och Adam Back i spetsen som skapar blocken. Liquid är inte decentraliserat men min bedömning är att det är säkert samtidigt som det är helt anonymt, snabbt och billigt.

L-BTC fungerar även utmärkt för att betala men ekosystem för betalningar är ännu mindre än för Lightning.

Funderingar

Det har alltid bråkats inom Bitcoin-världen och där har alltid funnits en Eric Wall och Udi Wertheimer som älskar uppmärksamhet i en mix av smarta, genomtänkta analyser och helt odrägliga ”han har fel, jag har alltid rätt”.

När jag började följa Bitcoin 2012 så var det colored coins som stod i fokus. Colored coins liknar Ordinals men var bara text med instruktioner som ”detta är 100 aktier” och blockkedjan spammades med dem. Som jag kommer ihåg det så var där samma diskussion då som att Bitcoin kommer att dö om vi inte ändra koden.

Hitintills så har det lagts ut mer än $104 miljoner i transaktionsavgifter för Ordinals och någon gång så tar pengarna slut. Alternativet att de kan sälja de 42 miljoner ordinals de skapats med vinst är är 0% i min värld.

Men det kommer att komma fler och fler experiment på blockkedjan så det är lika bra att vänja sig. Timingen av de höga avgifterna kommer alltid att kännas dålig och som jag skrivit tidtagare, jag tror att nettonyttan av höga transaktionsavgifter är positiv. Även om det gör att färre kan göra on-chain så driver det på utvecklingen.

Repetition om UTXO

Bitcoins metod att hålla reda på balanserna i en plånbok är lite annorlunda, det fungerar mer som en IRL plånbok med sedlar och mynt av olika valörer. Har du 1 BTC i tre UTXO (sedlar) i plånboken om respektive 0,33 BTC och ska betala 0,5 BTC så skickar du över två UTXO och sedan får du tillbaka en UTXO med 0,17 BTC. I plånboken finns det då två UTXO, en på 0,33 BTC och en på 0,17, totalt 0,5.