min.mail@johannap.se

Ursprungligen från 2019, omarbetad sommaren 2023

Bitcoin är det mest spännande som händer just nu!

Mer spännande än AI, självkörande fordon, förnybar energi, drönare, robotar, 3D-printing, 5g, crispr, internet of things, VR, metaverses, tillverkning i rymden, grafen och supraledare och all annan utveckling som sker runt om i världen i det som är den tredje industriella revolutionen.

När Bitcoin får riktigt fotfäste så kommer Bitcoin att påverka oss mer än internet, mycket mer. Allt som handlar om pengar och värde, 3:e part, datasäkerhet, personlig integritet och energi kommer att förändras i grunden.

Kärnan i uppfinningen Bitcoin är två-delad:

1. Antal Bitcoin är begränsat till 21 miljoner
2. Byte av ägandet av en specifik Bitcoin (eller del av) görs direkt mellan två parter

Begränsningen av antalet är grunden till varför Bitcoin är de bästa pengarna som människan upptäckt och den andra punkten är grunden i ett betalsystem kommer att ge alla i världen tillgång till säkrare, snabbare och billigare ekonomiska och finansiella tjänster.

Genom historien så har upptäckten av bättre pengar alltid ersatt befintliga: från salt till snäckor till guld till kvitton på guldet till dagens elektroniska register-pengar.  

Dagens pengar har ett stort problem, det finns inga begränsningar av hur mycket vi kan skapa vilket lett till att de senaste 60 åren så har antalet kronor växt med i snitt 8% per år medan ekonomin växt med 2,5%. Detta leder till att pengarna tappar värde och att priset på pengar, räntan, inte fungerar vilket leder till att kapitalet inte används där det gör mest nytta. Konsekvenserna av detta är djupgående i samhället och medför att vi inte uppnår full potential och ökar ojämlikheten mellan de som har och de som inte har.

Vårt betal- och finansiella system har sina rötter i manuella rutiner som datoriserades på 80-talet och det kostar idag ca 8% av BNP för att driva banker, betalningar, aktiebörser m.m. Detta håller Bitcoin på att ersätta med gratis open source kod för bråkdelen av kostnaden. Lägg till det att Bitcoin ger miljarder människor som idag saknar banktjänster tillgång till betalningar över internet tillsammans med möjligheten att spara och låna, så börjar man ana vilken revolution Bitcoin är.

Utöver ovan så kommer Bitcoin föra med sig en mängd andra positiva förändringar; nya affärsmodeller som inte är möjliga idag som löpande mikrobetalningar, världen kommer att få stora kostnadsbesparingar för cybersäkerhet och göra många fler energiinvesteringar lönsamma nu när Bitcoin mining är på väg att bli en integrerad del av vårt energisystem.

Även om det gjorts över 850 miljoner transaktioner med Bitcoin sedan starten 2009 så är vi fortfarande i den initiala utvecklingsfasen av Bitcoin där ”Spara” är den delen av Bitcoin som är mest utvecklad. ”Betala” har en bit kvar innan det kommer att vara tillgängligt för alla, då man fortfarande behöver vara lite av en entusiast för att använda Bitcoin. Det flyger fortfarande omkring många tekniska termer som framtida användare inte kommer att behöva bry sig om, precis som när internet var nytt och du behövde ställa in Winsock på datorn när du startade ditt första modem 1997.

Bitcoin är riktigt svårt att förstå för det är så mycket och utöver begreppet ”digitala pengar” är det i princip omöjligt att beskriva Bitcoin i några enstaka ord. Frågor som man aldrig funderat kring hamnar i centrum: vad är värde och pengar, var kommer pengar ifrån och hur mycket pengar finns det tillsammans med frågor kring Bitcoin som varför det inte kan skapas mer än 21 miljoner, varför man inte kan betala med samma Bitcoin två gånger och varför det inte går att hacka Bitcoin.

​I Bitcoin-världen pratas det om att ”go down the Bitcoin rabbit hole” när man dyker djupare i frågorna ovan och hålet är nästan oändligt djupt och som dessutom grenar ut sig över en stor yta då pengar genomsyrar allt vi gör. Skrapar man på ytan under rubrikerna i DI och SVT om prisfluktuationer så hittar man mängder av böcker, rapporter, bloggposter och poddar från hela världen om Bitcoin med ett intellektuellt och filosofiskt djup som överraskar alla no-coiners. Diskussionerna inom Bitcoin-världen är ofta högljudda men en sak är alla överens om – ingen har fullt ut förstått hur uppfinningen Bitcoin kommer att användas och påverka världen.

Efter några förvirrade år på min resa ”down the rabbit hole” började jag tänka på Bitcoin som en uppfinning och fick då ett ”ramverk” som jag kan stoppa in informationen kring Bitcoin i vilket hjälpt mej:

• vad är det som Satoshi Nakamoto uppfunnit?
• vad kan Bitcoin användas till?
• kommer uppfinningen att användas?

som är grunden i min tolkning av Bitcoin och som jag försöker beskriva med denna text.

Speciellt den sista frågan är intressant, om Bitcoin nu är så fantastiskt och genialiskt, vad är det som kan stoppa det från att bli något? Mer om det senare.

Avslutningsvis – om du orkar igenom hela inlägget så kommer du att förstå att det är Bitcoin och inte någon annan cryptovaluta som Ethereum, Dogecoin eller Solana som är den unika uppfinningen.

Tycker du det låter det minsta lilla spännande med Bitcoin så tycker jag att du ska lägga några timmar på att läsa och kolla några filmer på Youtube, ladda ner en plånbok och köpa Bitcoin för någon hundralapp. Troligtvis är detta starten på lång och spännande lärprocess.

Innehåll

1. Uppfinningen Bitcoin
2. Dagens pengar och vägen hit
3. Är Bitcoin pengar?
4. Bitcoin utöver pengar
5. Statusen för Bitcoin
6. Hoten mot Bitcoin
7. Framtiden

1. Uppfinningen Bitcoin

Först en sammanfattning av hur jag uppfattar uppfinningen Bitcoin och sedan går jag lite djupare för den som vill veta mer.

Sammanfattning

Dina Bitcoin finns i en plånbok i din mobil eller på datorn som du enkelt laddar ner gratis.

I plånboken finns ett passord som bevisar att du äger Bitcoinen och passordet används som signatur när du skickar dem. När du skickar Bitcoin så skickas de direkt till mottagaren utan att passera en tredje part som en bank. Adressen till din plånbok är anonym men man lämnar alltid spår på internet så det går nästan alltid att spåra att du är ägare till just denna plånbok.

Kontrollen av att det är du som har rätt att spendera just dessa Bitcoin görs av 50.000-tals noder över hela värden. En nod är mjukvara på datorn du har hemma som vem som helst kan köra.

Transaktionen och därmed ägandet av en viss Bitcoin registreras i en databas, ”blockkedjan” i en process som kallas ”mining”. Rätten att registrera transaktioner sker genom en tävling där man ska gissa ”rätt slumptal” och den som vinner får en belöning i Bitcoin. Belöningen i gissningstävlingen halveras vart fjärde år och säkerställer därmed att det aldrig kommer att skapas mer än 21 miljoner Bitcoin. Idag finns det 19,4 miljoner Bitcoin, det skapas det 900 nya Bitcoin per dag och den sista Bitcoinen kommer att skapas år 2140.

Koden för Bitcoin är open source, dvs tillgänglig för vem som helst och förändring av koden sker genom att alla; användare, noder, utvecklare och miners är överens om att förändringen ska genomföras.

Bitcoin är fullt ut decentraliserat – det finns inget företag eller grupp av människor som bestämmer över Bitcoin, inte heller någon central punkt som man kan hacka.

Vem som helst får vara med i Bitcoin: som användare, köra en nod, mining av Bitcoin, utveckla Bitcoin och bygga verktyg som använder Bitcoin. Bitcoins samtliga delar finns i alla världens länder.

​Bakgrund

Bitcoin-arkeologerna har hittat ”e-post” från 70-talet där några skrev om ”digitala pengar” men det var först på 80-talet som personer inom den del av datavärlden som kallas cyberpunks på allvar började diskutera ”fria digitala pengar,” dvs pengar som bara finns på internet och inte är backade av någon stat.

Cyberpunks är personerna bakom de nedrullade persiennerna som känner sig övervakade och misstror staten, banker och stora företag. Jag tror att alla har sett dem i filmer, t.ex. var Neo, Trinity och Morpheus typiska cyberpunks.

Att skapa fria digitala pengar lockade till sig forskare från universiteten runt om i världen bl.a. kryptografer och matematiker. Tillsammans med de IT-kunniga cyberpunks (nätverk, servrar, databaser, datasäkerhet) så gjordes flera försök men alla lösningar krävde en tredje part som säkerställde att man inte kunde använda samma pengar två gånger.

I oktober 2008 dök det upp en ny person på mailinglistan som kallade sig Satoshi Nakamoto. Han sa sig ha löst bland annat problemet med ”double-spending” och publicerade ett white paper på ett komplett system. Dokumentet fick ingen större uppmärksamhet förrän i januari 2009 då första versionen av koden var klar och Satoshi meddelade att han gjort de första transaktionerna. Tillsammans med ett dussintal personer testade och förbättrade de koden under det närmsta året och sedan försvann Satoshi.

Stora efterforskningar har gjorts om vem, eller vilka, det var som stod bakom pseudonymen, bl.a. amerikansk skatteverket är väldigt intresserad av vem som äger de första 1 miljon BTC, idag värda 300 miljarder kronor men inte ens NSA har lyckats spåra honom. Med jämna mellanrum dyker det upp personer som säger att de är Satoshi men ingen har lyckats visa eller blivit trodda.

Några kommentarer:

• Bakgrund från cyberpunksrörelsen tror jag är en viktig parameter att ha med sig. Deras ”värderingar” sprider sig runt om i världen snabbt; misstron mot staten, stora företag och banker tillsammans med att personlig integritet blir viktigare för fler och fler
• Bitcoin-troende tycker Satoshis white paper tillhör de riktigt stora uppfinningarna. Fackkunskapen inom så många områden inklusive ekonomi kräver ett multigeni
• Att Satoshi försvann är en viktig pusselbit till varför Bitcoin är fullt ut decentraliserat och att försvinna är en del av genialiteten.

Systemet Bitcoin

Bitcoin är ett globalt nätverk som består av fyra delar

• Användarna
• Noderna som verifierar transaktionerna och har en kopia av blockkedjan
• Miners som tidstämplar transaktionerna
• Utveckling och underhåll av Bitcoin-koden och ekosystemet

Delarna skapar tillsammans ett antal egenskaper för Bitcoin som är unika och som inte går att kopiera.

Rubriken kanske är missvisande men jag använder systemet eller ekosystemet som ett begrepp för att beskriva Bitcoins delar.

Användarna

Att komma igång som Bitcoiner är enkelt, ladda ner en plånbok till din telefon eller dator och du kan ta emot Bitcoin. Det finns 100-tals olika plånböcker, själv använder jag Blockstream Green sedan några år men det är bara att välja någon som listas på t.ex. Bitcoin.org.

Klicka på knappen ”Ta emot Bitcoin” i plånboken och det dyker upp en QR-kod och en sträng med tecken som är adressen till din plånbok som du delar med den som ska skicka Bitcoin till dej. När hon skickat Bitcoin till dej så dyker de upp i din plånbok efter någon sekund.

När du sedan vill betala så klickar du på Skicka och scannar QR-koden eller kopierar in tecken-strängen, fyller i belopp och trycker på Skicka.

Enklaste sättet att få sina första Bitcoin är snacka med en annan Bitcoiner så skickar han säkert över lite. När man sedan är sugen på lite fler så letar man upp en Bitcoin-börs som man sätter in pengar på, köper Bitcoin och skickar dem till sin plånbok. Just nu kan det vara lite besvärligt att överföra pengar till de större Bitcoin-börserna som Binance, Coinbase eller Bitstamp, bankerna tycker inte om konkurrens så under slogan ”för din egen säkerhet” så stoppar de överföringarna. Under menyn Resurser här på Bitcoinakademin så finns det några förslag på andra ställen att växla till sig Bitcoin.

En Bitcoin, förkortat BTC, är idag värd ca 300.000 kr men Bitcoin kommer såklart med decimaler, precis som 1 krona är 100 öre så är 1 BTC = 100.000.000 sats. Växlar du till dej 1.000 kr så får du 0,0033 BTC = 330.000 sats.

När man skickar Bitcoin så betalar man en avgift som variera beroende på hur många andra som gör transaktioner för tillfället (och lite annat). Under senaste året så har avgiften varierat mellan 0,5 och 50 kr vid några enstaka timmar för några veckor sedan. Just idag kostar det 4 kr. Transaktionsavgifter är en central diskussionspunkt i Bitcoin-världen och jag återkommer längre fram i inlägget till vad som händer inom området.

När du startar plånboken för första gången så ber plånboken dej att skriva ner 12 eller 24 ord, gör det! Dessa fungerar som back up om appen slutar fungera eller telefonen inte startar. När det händer så är det bara att ladda ner i ny plånbok, samma eller någon annan, och välja Återställa, lägga in orden och voilá, dina Bitcoin är tillbaka.

Just att skriva ner orden på ett papper är viktigt, det finns ingen support man kan ringa, det finns inte ens information på internet kring din plånbok. Och använd helst papper och penna, är din dator hackad så kan dina ord läcka.

Lite teknik

När du installerar plånboken så genereras ”passordet” som används för att bevisa att just du äger dina Bitcoin. ”Passordet” kallas ”privat nyckel” och är i grunden en 256 tecken lång sträng med 1-or och 0:or som sedan ”översätts” till hexadecimal kod och ser då ut som d5318a9b444b65cc0542e444b833d170199bba1c3ca933ff42f67deba4fd6c6f.

256 stycken 1-or och 0:or innebär att det finns 115.792.089.237.316.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000. 000.000.000.000.000.000.000.000.000 (115 + 75 siffror till) olika kombinationer så det krävs 1 miljon miljon datorer i 38.593.494 miljoner miljoner år för att slumpmässigt hitta just din privata nyckel (ja, det är dubbla miljoner i båda talen). Detta tillsammans med att alla transaktioner är krypterade är grunden i att Bitcoin är extremt säkert, betydligt säkrare än att ha pengar på banken.

Utifrån den privata nyckeln så genereras det adresser som du tar emot Bitcoin på, antingen använder du samma adress hela tiden eller det säkraste och vanligaste, att generera en ny adress varje gång du tar emot Bitcoin. De flesta plånböckerna gör det senare med automatik.

När du skickar Bitcoin så signerar du transaktionen med den privata nyckeln när du trycker på Skicka-knappen och transaktionen som skickas ut på internet innehåller bevis för att den är korrekt signerad.

Du kommer säkert ganska snart höra om UTXO, unspent transaction outputs. Bitcoins metod att hålla reda på balanserna i en plånbok är lite annorlunda, det fungerar mer som en IRL plånbok med sedlar och mynt av olika valörer. Har du 1 BTC i tre UTXO (sedlar) i plånboken om respektive 0,33 BTC och ska betala 0,5 BTC så skickar du över två UTXO och sedan får du tillbaka en UTXO med 0,17 BTC. I plånboken finns det då två UTXO, en på 0,33 BTC och en på 0,17, totalt 0,5. Inte viktigt att förstå som vanlig användare men bra att känna till.

Bitcoinen finns inte i din plånbok, de finns på internet. Plånboken läser i blockkedjan och ”hittar” dina Bitcoin med hjälp av den privata nyckeln. Du kan ställa in i plånboken vems kopia av blockkedjan du ska läsa av så vill man vara helt säker och oberoende av någon annan så kör man en egen nod som man kopplar sin plånbok till.

Noder

Nodernas uppgift är att kontrollera att transaktionerna som görs är korrekta. För att göra det så behöver noden ha en komplett kopia av blockkedjan.

En nod är Bitcoin-koden tillsammans med blockkedjan som hela tiden uppdateras så att alla noder har samma godkända transaktion, det kallas att man har konsensus dvs alla är överens om vilken privat nyckel som har rätten att spendera specifika Bitcoin.

Man kan köra noden på all typ av utrustning som har ca 1 Tb hårddisk och internet såklart. Populärt just nu är att använda en Raspberry Pi tillsammans med en hårddisk för totalt några tusenlappar och det finns flera program som vem som helst utan programmeringskunskap kan köra, t.ex. Umbrel.

Just detta att vem som helst kan köra en nod är en av grunderna till att Bitcoin är decentraliserat. Idag finns det minst 50.000 noderna runt om i världen, ingen vet exakt antal då många är uppsatta på ett sätt så att de inte ”syns” på internet.

Att enkelt och billigt kunna köra en nod har såklart trade offs som att mängden data måste vara liten, dels i en transaktion, dels antalet transaktioner per sekund. Antalet transaktioner är begränsat till ca 5 per sekund vilket såklart inte kommer att räcka när Bitcoin växer. Lösningen på detta är att utöver att effektivisera dataanvändningen i transaktionerna och eventuellt i framtiden tillåta fler transaktioner per block så byggs det lösningar i lager ovanpå Bitcoins blockkedja.

Lite teknik

När du skickar en transaktion så fångar alla noder upp den och lägger den i ett ”väntrum”, mempoolen, innan den bli registrerad på blockkedjan.

Blockkedjan är en databas med alla transaktioner som någonsin gjorts med Bitcoin. Databasen går inte att ändra, man kan bara lägga till nya transaktioner och detta sker i block ca var 10:e minut genom miningen. Varje block kan innehålla maximalt ca 3.000 transaktioner, ca 2Mb data. Idag är vi på block 796.918 och datautrymmet är 559 Gb för Bitcoins blockkedja.

Anders Brownworth har gjort en fantastisk film kring hur blockkedjan och SHA256 -Secure Hash Algorithm 2 fungerar. När du sett den filmen så är dina funderingar kring om Bitcoin är säkert botade.

Det finns 100-tals hemsidor där du enkelt kan kolla blockkedjan, t.ex. en viss transaktion. Mempool.space är en av sidorna och klicka på ett av de blå blocken så får du en liten inblick i hur det är uppbyggt. Titta sedan på en specifik transaktion och hur det är möjligt att följa hur denna Bitcoinen bytt adress under dess livslängd tills man kommer hela vägen tillbaka till dess skapande.

Mining

Bitcoin-miners uppgift är att tidsstämpla transaktioner för att säkerställa korrekt ordning av dem så att samma Bitcoin inte spenderas två gånger.

Tidstämplingen sker genom att miners lägger till godkända transaktionen från mempoolen i ett block och den minern som först gissar fram rätt slumptal får lägga till blocket till blockkedjan.

Som kompensation för arbetat att gissa på slumptalet som vinnande minern gjort får han transaktionsavgifterna i blocket samt en belöning med helt nya Bitcoin, idag 6,25 BTC = 2 miljoner kronor.

Processen för att tidstämpla transaktioner kallas Proof of Work – PoW – och är en av de viktigaste pusselbitarna i Bitcoin.

Lite teknik och fördjupning

Adam Back uppfann PoW 1997 då han tröttnade på spam och skapade på Hashcash. Tanken var att man skulle skicka med en godkänd hash som ett frimärke i varje e-mail. En hash är resultatet av en SHA256-beräkning som innehåller förutbestämd information tillsammans med ett slumptal, nounce, och villkoret för en godkänd hash är att resultatet ska börja med ett bestämt antal 0:or.

Hal Finney fortsatte utvecklingen och skapade ”reusable PoW tokens” som i grunden är samma som Bitcoin.

Satoshi fortsatte utvecklingen och la till två komponenter till Finneys arbete:

• Blockbelöningen och halveringen av den efter 210.000 block, ungefär vart fjärde år
• Justeringen av svårighetsgraden för gissningen för att få skapa ett nytt block, vart 2.016 block = två veckor

Båda punkterna är fullt ut kodade så ingen behöver manuellt uppdatera något.

Nästa halvering av belöningen kommer att ske i april 2024 från 6,25 till 3,125 BTC.

Svårighetsgraden i gissningen måste justeras beroende på hur många som deltar i miningen så att tiden mellan två block i snitt är 10:e minuter. Sjunker antalet miners så justeras svårigheten ner och vice versa.

Tiden mellan två block varierar då det är en slumpmässig process, ibland skapas två block med någon sekunds mellanrum medan det kan ta upp mot någon timme vid några enstaka tillfällen. Bitcoins uptime är idag 99,988% och endast vid två tillfällen sedan starten 2009 så har systemet inte generat block.

Idag gissas det, eller rättare sagt hashas det ca 358.000.000.000.000.000.000 gånger per sekund (3,58 plus 20 nollor) på slumptalet för att vinna tävlingen. Detta motsvarar ca 2-3 miljoner mining-utrustningar som finns utspridda i världen vilket gör Bitcoin till världens säkraste system. En miningutrustning som senaste Antminer S19 Pro+ Hyd kostar ca $3.600 som tillsammans med energikostnaden är den kostnaden som en miner har.

Runt omkring miningen så har det växt upp en egen infrastruktur. En del av denna är mining pools där miners går samma och hashar gemensamt för att få ett jämnare kassaflöde. Annan infrastruktur kring miningen är en andrahandsmarknad för utrustning och terminer för hash power, det vill säga man kan sälja eller köpa ”gissningar” i framtiden.

Koden och utvecklingen av ekosystemet

I grunden är Bitcoin ett protokoll, dvs. ett dokument kring hur systemet ska fungera som sedan kodas till en implementation. Protokollet och koden är open source vilket innebär att vem som helst får vara med och bidra med idéer och förbättringar, skriva och testa kod, dokumentera osv. och koden ligger öppen för alla att använda t.ex. på Github. Andra exempel på open source-projekt är Internet, Linux, Firefox, OpenOffice och Tor.

Det finns en löst sammansatt organisation som bygger på mailinglistor som administrerar utvecklingen och underhållet av koden. Alla ändringar eller förbättringar ”beslutas” genom att alla är överens men skulle man ha en annan åsikt så är det bara att ta koden, bygga sin egna lösning och hoppas att fler utvecklare, miners och användare väljer denna versionen av Bitcoin.

Att skapa sin egna version av Bitcoin kallas fork och där finns idag ett 50-tal versioner av Bitcoin utöver Bitcoin Core, BTC där BTC är den 99,99% av användarna menar när man säger Bitcoin. Exempel på ”forkar” är Bitcoin Cash som i sin tur forkat till Bitcoin Cash ABC och SV och andra forkar som Bitcoin Gold, Private och Diamond. Samtliga forkar för en tynande tillvaro och inga nya försök att skapa en ”bättre” Bitcoin har gjorts de senaste åren.

I all kod finns avancerad matematik och kryptering, begrepp som elliptiska kurvor, SHA256 hash functions, Merkle trees, Schnorr signatures svischar förbi hela tiden. Det samma gäller koden, t.ex. transaktionskoder, innehållet i en transaktion, hur verifieringen sker, kopplingarna mellan block och all felhantering av felaktiga transaktioner eller när det skapas två block exakt samtidigt. Svaren på hur något fungerar finns alltid att hitta, om inte annat så kan man fråga på något forum.

Det sker hela tiden en utveckling av Bitcoin på samma sätt som t.ex. Internet utvecklas. Syftet med utvecklingen är bland annat att öka antalet transaktioner per block, öka säkerheten, enklare att göra avancerade transaktioner och göra Bitcoin mer anonymt.

Samtidigt så sker den mesta av utvecklingen av ”systemet” Bitcoin i lager ovanpå Bitcoins kod och bilden nedan är mitt försök att visualisera den extremt snabba utvecklingen jag ser av Bitcoin.

​Under rubriken Statusen för Bitcoin senare i inlägget så går jag igenom de viktigaste delarna av bilden och någon gång per kvartal så skriver jag om intressanta uppdateringar.  

Bitcoins egenskaper

System Bitcoin skapar ett antal egenskaper och det är dessa, enskilt eller i kombination, som gör uppfinningen Bitcoin till något alldeles unikt. I början var dessa egenskaper bara ord för mej men sakta över tid så har jag börjat inse och förstå hur dessa kan bygga ett helt nytt ekosystem för värde.

Peer to peer – överföringen av Bitcoin sker direkt mellan oss utan inblandning av någon tredje part.

Som att träffas och betala med kontanter minus att träffas. Eller som att Swisha minus banker, skillnaden mot Swish är:

• det är inte våra pengar som vi har på banken, det är bankens pengar och de har en skuld till oss
• när vi Swishar är fyra parter inblandade; min bank, din bank, Bankgirocentralen och Riksbanken. Totalt går det ca 15 meddelanden och godkännande tills överföringen är utförd

Decentraliserat – som jag skrev ovan, alla och ingen bestämmer över Bitcoin och systemet/nätverket saknar en central punkt. Det är kod som processas av miljontals datorer runt om hela världen, dygnet runt alla dagar, av privatpersoner och företag och snart stater.

​Öppet – vem som helst får vara med; som användare, noder, miner eller utvecklare. Det är bara att ladda ner en plånbok på den enklaste mobiltelefonen och så är man igång. Ingen registrering, ingen ID-kontroll, ingen som ska godkänna att du får vara med. Detta ger de 4 miljarder vuxna personerna som saknar bankkonto en möjlighet att bli sin egna bank. Det är bara att sätta igång att utveckla den nya idén du tänkt på som bygger på Bitcoin, kräver inga tillstånd, finns ju ingen att fråga om lov. Internet visade ju på ett extremt kraftfullt sätt vilken innovationskraft det finns när vem som helst, var som helst kan börja utveckla: Spotify som skakade om hela musikindustrin, bloggandet som skapade alternativa nyhets- och informationskällor, Skype, YouTube osv. Nu är det dags för allt kring värde! Och denna gången kommer det att gå fortare för nu finns ju internet, inte konstigt att banker tycker Bitcoin är en dålig idé …

Publikt – all information finns där för alla: principerna, transaktionerna i blockkedjan, koden, utvecklingsförslagen. Inga beslut bakom stängda dörrar som gynnar några på andras bekostnad men debatten är het och ibland infekterad om nästa steg för Bitcoin.

Neutralt – det är ju kod! Som fungerar på samma sätt hela tiden för alla.

Trustless – Du behöver inte lita på någon för att använda Bitcoin. Ingen bank, inget MasterCard.

Gränslöst – Bitcoin bryr sig inte om gränser, fungerar på exakt samma sätt överallt i hela världen.

Permissionless – repetition – ingen att fråga om lov för att få vara med.

Immutable – gjort är gjort, har du tryckt på Skicka-knappen så går transaktionen inte att ändra eller dra tillbaka.

Censorship resistant – vill du göra transaktionen så gör du det, ingen kan stoppa dej. Ingen bank som stoppar eller reverserar betalningen, inget avslag av Swift eller Federal Reserve.

Anonymt – ingen koppling mellan min adress och mej som person. Men inte helt anonymt, alla lämnar spår på internet så det finns alla möjligheter att nysta upp det om man bara anstränger sig. Men snart kommer vi att kunna välja om vi vill göra helt anonyma transaktioner.

Programmerbara pengar – det är ju kod! ”Om A & B är sant skicka Bitcoin till C”, ”skicka Bitcoin från A till B var 5 sekund från kl 7.00 till 16.00”.

Begränsat antal – antalet Bitcoin kommer att stanna på 21 miljoner.

Och avslutningsvis Digital representation – Bitcoins UTXO kan bl.a. användas för att skapa digital representation av värde, t.ex. en Volvo-aktie, en bil, hus osv.

Uppfinningen Bitcoin är unik!

Skapandet, introduktionen, den initiala utvecklingen som ledde till decentraliseringen och sedan den snabba globala spridningen av användare, noder, mining och utveckling har lagt grunden för något som inte går att vare sig kopiera eller stoppa.

I grunden något väldigt enkelt – ett 100% säkert register som alltid är korrekt uppdaterat – som till skillnad mot alla andra miljoner register saknar ansvarig och har begränsat antal ”poster”. Just nu håller vi på att lista ut vad vi kan använda ett sådant register till.

2. Dagens pengar och vägen hit

Vår kunskap om dagens pengar är på gränsen till obefintlig, de bara finns där, ungefär som vatten. Väldigt få människor vet var våra pengar kommer ifrån och svaret är tidskrävande att hitta samtidigt som det snabbt blir väldigt komplicerat.

Nedan min crash course som jag uppfattar det:

• För att något ska fungera som pengar behöver det ha tre egenskaper: fungera som betalningsmedel, behålla sitt värde över tid och fungerar som uttryck för värde (enheten på svaret på frågan ”hur mycket kostar det?”)
• Pengar finns i två former, fysiska objekt (mynt, sedlar, guld) och i register
• Människan har sedan väldigt länge haft behov av något som fungerar som pengar då byteshandel är mycket opraktiskt och för att ha en metod att kunna spara värde över tid
• En gemensam nämnare för allt som fungerat som pengar fram till 1900-talet är att det funnits i begränsade mängder (”scarse” på engelska, vanligt ord i Bitcoin-världen). Från bl.a. ”fina” snäckor via salt till guld
• ”Registerpengar” har alltid funnits: lertavlor med vem som är skyldig vem, köpmän som kvittade skulder längst sidenvägen, åldermannen i byn som hade en lista på vem som var skyldiga vem till idag då framför allt banker har den uppgiften
• Guld blev tidigt pengar och detta skedde på flera ställen samtidigt oberoende av varandra. Först som guldklimpar för 5.000 år sedan och från ca 500 f.Kr som mynt. Guld var först något som man använde för att spara i och sedan som betalningsmedel
• Papperspengar var från början insättningskvitton på guld men banken kom på att alla inte ville hämta ut sitt guld samtidigt så man skapade många kvitton mot samma guld som man lånade ut mot ränta
• Alla valutor var kopplade till guld fram till första världskriget, sedan blev kopplingen lösare och lösare för att helt upphöra 1971
• Under 1950-talet startade det som idag kallas Eurodollar-systemet som är grunden i vårt ekonomiska system. Systemet kallas även skuggbanker och har inget med valutaparet EUR-USD att göra, utan är en global ”grossistmarknad” för dollar med banker i centrum tillsammans med alla andra i världen som har eller behöver stora belopp av dollar som försäkringsbolag, fonder, företag och offentlig verksamhet. Läs mitt inlägg om Eurodollar!
• ”Bankpengar”, de vi ser när vi loggar in på bankkontot skapas när en bank ger ut ett nytt lån. Läs om det i mitt inlägg om våra pengar
• Pengarna på banken är inte dina pengar utan är en skuld som banken har till dig
• Ingen vet hur mycket ”registerpengar” det finns men det görs uppskattningar som bygger på ett antal definitioner som har benämningarna M0, M1, M2 och M3 där begreppet ”pengar” blir bredare och bredare

Dagens system kallas fiatpengar, från latin och betyder pengar som saknar ett inneboende värde. Systemet bygger helt enkelt på att vi litar på att staten och bankerna ser till att det finns lagom med pengarna. I Sverige skapas det ca 8% mer pengar per år medan vi producerar ca 2,5% mer tjänster och produkter (BNP). Eller fler och fler pengar ska sätta värde på våra tillgångar, en av anledningarna till att t.ex. fastighetspriserna gått upp med 6% per år de senaste 40 åren.

Fiatpengar har provats flera gånger i historien men aldrig slutat väl och många beskriver dagens system där affärsbankerna skapar pengar när de gör ett nytt lån som ett stort experiment.

Ekonomi är inte en vetenskap, det går inte att utföra repeterbara experiment för att se att resultatet blir samma varje gång och därför blir jag lite konfunderad när Riksbankschefen säger att deras forskning och teorier visar att lagom inflation, exakt 2%, är bra. Att deras modeller över förväntad inflation varit fel i alla fall i 60 kvartal på rad är inget problem i deras värld men visar tydligt att en liten grupp människor inte kan styra ekonomin. Det ekonomiska systemet är enormt komplext och globalt samtidigt som det har sina rötter i människors beteende.

Även om det skapas mycket pengar så generas det låg ekonomisk tillväxt och finanskrisen 2007 innebar ett trendbrott i den ekonomiska tillväxten, inte bara i Sverige, det ser ut på samma sätt i hela världen

Den låga tillväxten och ökande penningmängden gör att priset på pengar, räntan, slutar att fungera som signal i ekonomin.

Ett system som växer utan naturliga begränsningar slutar alltid på samma sätt, någon typ av implosion. Dagens penningsystem kräver mer och mer pengar med lägre och lägre räntor för att systemet ska överleva och kommer förr eller senare att nå sin slutpunkt. Den ständiga ökningen av penningmängden leder till att klyftorna mellan de som har t.ex. en villa eller aktier och de som inte har blir större och större. Dessutom blir det svårare och svårare att ta sig till gruppen som har.  

Implosionen av dagens system kommer att triggas av antingen

• mängden nya pengar kommer att avvika från trend, antingen ner som senaste året eller uppåt. Nedåt med stagnerande ekonomisk utveckling och omöjligt att betala räntorna eller uppåt vilket leder till långvarig inflation som blir hyperinflation som i Libanon, Argentina, Zimbabwe, Venezuela, Sri Lanka, Pakistan, Turkiet, Ghana, Ungern plus många fler som exempel
• Klyftorna i samhället leder till ”revolution”, Frankrike senaste veckan kanske var ett embryo eller Peru, Chile, Libanon, Sri Lanka eller Pakistan för några månader sedan

Ingen vet när världen når punkten då vårt pengasystem imploderar, kanske om något år eller om många år. Läser man nyheterna lite mer noggrant så ser man att det sker ständiga försök att skapa ett nytt ekonomiskt system, länder som Zimbabwe och Ghana pratar om att återgå till guld och BRICS-länderna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika försöker komma överens om en ny valuta som ersättning för dollarn som världsvaluta.

El Salvador är enda landet som infört Bitcoin som officiell valuta och jag är helt säker på att många länder tittar noggrant på vad som händer där. I takt med att Bitcoin utvecklas så är sannolikheten stor att fler länder kommer att följa efter de närmsta åren.

3. Är Bitcoin digitala pengar?

Att Bitcoin kan utvecklas till ett effektivt sätt för att Betala är alla överens om. Bitcoin är säkrare, snabbare och billigare än andra lösningarna och det är detta som kommer att driva på utvecklingen för Betala.

Rent teoretiskt så kan man uppnå samma effekt med statliga digitala pengar eller annan cryptovaluta men min gissning är att dessa system aldrig kommer att uppnå samma effektivitet då t.ex. statliga digitala pengar kommer att vara lokala för landet och aldrig kommer att vara öppna för vem som helst att utveckla kring. Ungefär som när Microsoft skulle bygga sitt egna internet. Andra cryptovalutor kan tekniskt vara bättre men ekosystemen kan inte mäta sig mot Bitcoin och sen har vi ju frågetecknet kring värdet av dem över tid.

Tekniken för att Betala med Bitcoin är till största delen på plats så att en matvarubutik kan erbjuda sina kunder 3% i rabatt om de använder deras nya app som man kopplar till bankkontot. I bakgrunden så sker transaktionen med hjälp av Bitcoin och både kunden och handlaren är vinnare utan att någon behöver fundera kring Bitcoin om de inte väljer det. Eller elräkningen där du får 10% rabatt om du använder nya appen som betala elektriciteten 1 gång i minuten med Bitcoin där nätägaren, elhandlaren och producenten också är vinnare. Just detta testas på ett par ställen i USA just nu med stor framgång.

Det är kunskapen om ”digital scarcity”, dvs begränsningen av antal Bitcoin och att det har ett värde som bevaras över tid som är nyckeln till att Bitcoin kommer att bli stort och viktigt.

Värde är svårt att få grepp om, dels så kan ju något ha värde för att behovet eller nyttan finns, dels för att vi ”tycker” det är värdefullt. Olja är ett utav väldigt många exempel i den första delen och i den senare kategorin hittar vi guld, den praktiska nyttan är liten medan vi tycker det är värdefullt, enbart för att det är begränsat. Andra exempel på sådant vi tycker är värdefullt är en Picassotavla, inte en kopia utan ett original men skillnaden i nyttan av ett original jämfört med kopian är obefintlig.

Digitalt begränsat är något helt nytt och unikt och minst ett snäpp mer abstrakt än det som är fysiskt begränsat. Hittills så har det bara varit att högerklicka och välja CRTL c+v på allt digitalt men Bitcoin ändrar på det. Med hjälp av den privat nyckeln så bevisar man att man äger något digitalt som är begränsat, det enda både i den fysiska och digitala världen som är absolut begränsat.

Människan har alltid uppfattat det som är begränsat som värdefullt och jag är övertygad om att vi över tid inte kommer att göra någon skillnad på fysiskt och digitalt begränsad. Lägg till detta att det som är mest begränsat alltid varit de bästa pengarna och helt dominerat alla andra pengar.

Bitcoin är inte pengar för mej idag men jag tror att sannolikheten att de ska bli det om ett 10-tal år är stor.

4. Bitcoin utöver pengar

Bitcoin uppfanns av Satoshi Nakamoto som pengar men redan från start så insåg man att Bitcoin kan användas inom andra områden. Ett register som alltid är korrekt, uppdaterat och helt säkert utan att någon är ansvarig är såklart användbart till annat.

Ett av områdena som i alla fall jag läste om först är tidsstämpling av dokument: i stället för att gå till en notarie för att få hans stämpel att dokumentet existerade vid en viss tidpunkt så går man in på Opentimestamps.org och får en stämpel där som har sin grund i Bitcoins blockkedja.

Ett annat område är signering av kontrakt. Skriv i kontraktet att det är giltigt när båda parterna har signerat en specifik Bitcoin-transaktion vilket du sedan enkelt kan kontrollera på blockkedjan.

Under senaste året så har utvecklingen av digitala ID, DID tagit stora kliv. DID är ett ID som man själv genererar och sedan får man ett sigill från t.ex. Skatteverket (snart förhoppningsvis) om att du är du. I din DID kan du sedan skapa ett träd av profiler som du använder i olika sammanhang, från helt anonym till full identifiering. W3C, World Wide Web Consortium är open source organisationen för internet, har valt en standard som bygger på att man förankrar DIDen i Bitcoins blockkedja.

Ett annat område blivit hett de senaste månaderna som med stor sannolikhet kommer att bli stort är att använda Bitcoin för värdepapper: en specifik UTXO (ni kommer ihåg, ”sedeln” som finns i din plånbok) som t.ex. en aktie. Standarden kallas RGB och möjliggör utöver direkt försäljning mellan två parter även att man kan skapa kod för t.ex. automatiska utdelningar. Värdepapper kanske är en för snäv definition, alla register över viktiga äganden som lagfarter, bilregister m.m kan och kommer kanske att finnas på Bitcoin.

Men de stora områdena för Bitcoin utöver pengar är datasäkerhet och inom energisektorn.

Området datasäkerhet kan i sin tur delas in i två delar. Den första är enklaste att förstå och ligger i gränslandet till området pengar: för att t.ex. logga in på en hemsida, skicka ett mail, posta på Twitter eller köra en API måste du betala 0,001 öre, för att få slut på spam och hacks som båda är möjliga idag för att kostnaden är 0. Omvänt kan du då få betalt för att du gillat något, läst en annons eller bara har varit länge på en hemsida.

Det andra området är betydligt svårare att förstå, det kan komma att byggas ett helt nytt internet som ersatt dagens 1:or och 0:or med ett system som bygger på statusen på en specifik UTXO, det vill säga istället för en binär maskinkod till en multidimensionell kod som är 100% sann … Krångligt men vill du veta mer så läs detta inlägget.

Bitcoin mining är på väg att bli en integrerad del av vårt energisystem och tillför tre delar:

• Balanserar elnätet
• Gör energiinvesteringar lönsamma
• Omvandlar utsläpp av naturgas och metan till intäkter

Energisystem är komplext och i alla fall inget jag hade funderat på tidigare. 

Bitcoin miningen går att slå av och på några sekunder vilket gör det unikt för att se till att produktion och efterfråga av elektricitet är exakt lika varje sekund. Detta tillsammans med att miningen kräver låga energipriser gör att det alltid finns en minsta intäkt vid all produktion, inte som idag då det frekvent är låga eller rent av negativa priser och omvänt när behovet av elektricitet är stort. Låter det intressant, läs mer här.

Det mest spännande händer dock i Afrika där Bitcoin miningen löser hönan och ägget-problemet med elektrifieringen. Nu kan man lönsamt bygga ut elproduktionen och sälja allt överskott till Bitcoin miners som sedan succesivt minskar sin när konsumtionen ökar i samhället. En äkta win-win-win.

Vid all oljeutvinning kommer det med naturgas men ofta så är det inte lönsamt att bygga infrastruktur för att ta vara på den så man bränner av den istället. På hundratal ställen runt om i världen så ställer man idag ut generatorer som drivs med gasen och en container med Bitcoin miners.

Det tillkommer hela tiden idéer för användningsområden för Bitcoin utöver pengar och jag skulle bli mycket förvånade om det inte kommer fler stora som datasäkerhet och energi de närmsta 10 åren.

5. Statusen för Bitcoin

Ekosystemet kring Bitcoin växer så det knakar, även om man följer det dagligen så går det inte att hänga med i allt som händer och det är omöjligt att summera på ett rättvisande sätt.

Dessutom så ligger Sverige rejält på efterkälken då intresset här är exceptionellt lågt så man behöver hänga på Bitcoin-Twitter för att hitta nyheterna. I USA så är där en betydligt större medvetenhet om Bitcoin t.ex. så har flera presidentkandidater uttalat sig positivt om Bitcoin, Storbritannien har som mål att bli en världshub för Bitcoin och Kina har återigen gjort en 180-graders sväng och uppmanar bankerna att stötta Bitcoin-industrin.

För snart ett år sedan så började jag strukturera det jag läser i regelbundna uppdateringar av de fyra delarna: noder, mining, användarna och utveckling så vill du ha detaljer så är det bara att bläddra igenom dem. I en avslutande sammanfattning summerar jag min uppfattning kring statusen för Bitcoin och nedan hur jag upplever det idag (2023-07-18).

Bitcoin miningens hash rate slår nya rekord varje vecka och just nu så surras det rejält bland politikerna i både delstaterna och på federal nivå i USA när kunskapen om miningens positiva påverkan på energisystemet och i förlängningen lägre priser börjar komma till dem. Här hemma så kommer det små notiser från Vattenfall att miningen hjälper dem, Bhutan meddelar att de sedan 2017 använder överskottsenergi från vattenkraftsdammar för mining, Paraguay och Laos samma, El Salvador planerar fler termalenergianläggningar vid vulkanerna som delvis kommer att finansierar av mining, Kazakstan lockar till sig fler miners då det ger både high tech-jobb och kapital till landet tillsammans med ständiga rykten om statlig mining i Ryssland och Kina.

Det utvecklas utrustning för mining för att ta tillvara på all typ av spillvärme och omvänt, när du behöver värme så genereras det med hjälp av en miner. Utrustningen för både stora och små behov byggs just nu för både företag och privatpersoner, såg idag en torktumlare som värmdes med en miningutrustning.

Antalet synliga noder är stabilt men växer med all säkerhet utan att vi ser dem. Utveckling av hård- och mjukvara är snabb och snart kommer vi att se den första routern med integrerade nod för både hemmabruk och företag. I takt med att det kommer att finnas mining-utrustning överallt och betalningar blir vanligt så kommer det att finnas noder i mycket av dagens elektronik, t.ex. i kassaapparaten så att de säkert kan verifiera transaktionen.

Uppskattningarna kring antalet användare varierar från 200 miljoner människor och uppåt.

Statusen för att som användare Betala med Bitcoin känns som hundratals olika små områden som håller på att växa samman. Det går såklart att hitta butiker, hotell och webshopar runt om i världen där man kan göra betalningar med Bitcoin men vi är en ganska bra bit ifrån att det är main stream. Jag läser om att det växer fram lokala ekosystem där Bitcoin används för betalningar: i El Salvador, Costa Rica, Sydafrika, Brasilien, Nigeria, Kenya, Ghana, Vietnam men det är svårt att få grepp om omfattningen.

Helt nya betalningsområden som växer fram är att streama sats till de som skapar när du lyssnar på podcasts och ser filmer, ge dricks till de som slår en home run i baseball eller skrivit något intressant på Nostr, det decentraliserade Twitter-alternativet. Det finns några enstaka hemsidor där du får betala några sats för att få tillgång till rapporten eller bloggposten.

Och så ständiga rykten om storbolag som använder Bitcoin för att flytta runt sina pengar mellan olika länder.

Det blir enklare och enklare att Spara i Bitcoin för privatpersoner, företag och professionella investerare. Alla kan såklart köpa Bitcoin och förvara dem i en plånbok men många vill ha hjälp med förvaringen och de flesta storbankerna runt om i världen har senaste åren introducerat tjänster för köp och förvaring (såklart inte svenska 😊). Nya nischade bolag med rötterna i Bitcoin-världen erbjuder samma typer av tjänster. Sedan så finns det såklart finansiella instrument som fonder och certifikat, t.ex. Avanza och Nordnet har flera olika certifikat som följer Bitcoin-priset. Till detta så finns det även terminer, optioner, swapar och volatilietsprodukter för de mer avancerade spararna. Men kom ihåg – ”not your keys, not your Bitcoin”.

Det finns embryon till det som kallas DeFi, decentralized finance, till exempel HodlHodl där man kan låna ut sina Bitcoin eller ta ett lån med Bitcoin som säkerhet utan att tredje part är inblandad. Bisq är ett annat exempel där man köper och säljer Bitcoin peer-to-peer, som ett Blocket för Bitcoin

Varje dag ser jag nyheter kring utveckling av ekosystemet; Bitcoin Core, lager 1 som Lightning Network och Fedimint, nya software development kit (verktyg för att enkelt kunna bygga), nya plånböcker tillsammans med allt som jag kallar ”Bitcoin utanför Bitcoin” i bilden nedan (samma som tidigare i inlägget).

Lösningen på begränsningen i antalet transaktioner är de lager som byggs ovanpå blockkedjan, idag främst Lightning Network (LN) men även Fedimint och nu senast RGB och Ark.

Det är på Lightning Network som det troligtvis görs flesta transaktionerna idag: blixtsnabbt, nästan gratis och helt anonymt. Enklaste sättet att beskriva LN är att du i din plånbok har två konton, ett för att Spara och där transaktionerna görs på blockkedjan och ett konto för Betala där betalningen sker på Lightning. LN är under snabb utveckling men ett antal viktiga komponenter är något år borta så att det blir enkelt och billigt att flytta Bitcoin från Spar- till Betal-kontot. Testa gärna LN, det är en omtumlande erfarenhet.

Hittills så har Bitcoin växt i cyberpunkandan helt utan hänsyn till befintliga lagar och regler. Länge väntade lagstiftarna på att Bitcoin skulle dö ut men för några år sedan så insåg de att det inte skulle bli så och nu introduceras nya regelverk runt om i världen. Inom EU så godkändes Mica-lagarna (markets in crypto-assets) i april och just nu håller de på implementeras i respektive land vilket med stor sannolikhet kommer att hjälpa svenska banker och börser att komma i gång med Bitcoin-tjänster.

Innehållet i lagarna är av varierande ”kvalité”, mycket okunskap och ovilja att förändra i kombination av insikt om att något revolutionerande händer. Jag tycker bara det är bra att det kommer lagar och regler, det hjälper företag och banker samtidigt som all open source-utveckling fortsätter som tidigare helt utan hänsyn till hur dagens system fungerar.  

Det finns gott om Bitcoin FUD – Fear, Uncertainty and Doubt – från alla håll och kanter som från media, banker inklusive centralbanker, politiker, akademiker, intresseorganisationer och investerare som jag har gett den gemensamma benämningen Etablissemanget. Drivkrafterna är ungefär samma för samtliga, Bitcoin kommer att minska deras makt, inflytande och förmögenhet. Jag upplever att FUDen pulserar fram, senaste året så har det gått från att det bara är kriminella som använder Bitcoin till att Bitcoin mining är världens största miljöbov. Efter ett intensivt FUD-år så upplever jag att vi är inne i en lugnare period.

Att Bitcoin-priset går 3 steg upp och 1 tillbaka vet alla och över en längre tidsperiod så är Bitcoin exceptionellt bra att Spara i.

Bilden nedan visar vilken årlig avkastning du haft om du köpt Bitcoin respektive år, t.ex. köpte du en Bitcoin för 4.248 kr den 15 juli 2014 så har du fått 61% årlig avkastning på dem. Som jämförelse så har du fått 9% om du köpte OMX30 (inklusive utdelning) den dagen och samma avkastning om du köpte guld.

Det volatila priset gör att det enda sättet för mej att köpa Bitcoin är att dela upp köpen under en lång tid, typ att månadsspara. Och som vanligt, aldrig all in …

Sammanfattningsvis – Bitcoin mår bra och utvecklas extremt snabbt även om priset är inne i en långtråkig period senaste halvåret.

6. Hot mot Bitcoin

Jag har under många år aktivt letat och läst om hoten och argumenten mot Bitcoin men det blir färre och färre som uttalar sig negativ.

Merparten av de som är anti-Bitcoin är helt okunniga om Bitcoin, vad som händer i ekosystemet, förstår inte skillnaden mellan Bitcoin och shitcoins samtidigt som de klumpar ihop Bitcoin med olagligheterna i FTX, Celsius och alla andra scams som växte fram 2020-2021 i Bitcoins glans.

Hotet mot Bitcoin delar jag in i fyra grupper: användarna dyker inte upp, staten förbjuder Bitcoin, annan crypto vinner och Bitcoin blir hackat.

Användarna dyker inte upp

Det finns inga bra siffror på hur många som äger Bitcoin men allt tyder på att antalet användare växer, snabbare när priset går upp och lite långsammare de senaste åren.

Antalet adresser med Bitcoin är en indikation men samma person kan ha flera adresser eller dela den med flera samtidigt t.ex. det finns många som aldrig tar ut sina Bitcoin från börserna eller äger XBT Bitcoin-certifikat på Avanza där Coinshares har Bitcoinen.

Andra indikationer är antalet konton på börserna, t.ex. amerikanska Coinbase rapporterar drygt 100 miljoner verifierade konton.

Så risken för Bitcoin skulle då vara att dessa trender bryts och några anledningar skulle kunna vara:

• Bitcoin är för abstrakt som pengar, det är bara entusiasterna som bryr sig och det blir färre och färre nya entusiaster. Bitcoin blir som ”Pokemon-kort”, lite hype, sen en liten klick som håller fast vid dem för att sedan tyna bort
• Priset är för volatilt så ingen vill Spara i Bitcoin
• Utvecklarna klarar inte att få fram smidiga lösningar för att köpa, förvara och använda Bitcoin
• Propagandan mot Bitcoin blir för stor: ”det är bara brottslingar och terrorister som använde Bitcoin” och man väljer att tro på det
• Världens centralbanker hittar en lösning på problemen med dagens valutor

Så håll ögonen på utvecklingen av Bitcoin-nätverket, börjar ökningstakten i antalet plånböcker minska så är det detta hot som börjar hända.

Staten förbjuder Bitcoin

Jag tror världens styrande är väldigt kluvna till Bitcoin (de som förstått Bitcoin, vilket inte verkar vara så många). På plussidan står enorma effektivitetsvinster när tredje part kan tas bort, ett slut på återkommande bankkriser och ständiga stimulanser och åtstramningar för centralbankerna. Bitcoin kanske är lösningen på den avstannande ekonomiska utvecklingen?

Den första punkten på minussidan är att staten förlorar den upplevda kontrollen över räntor och penningmängden i ett 100% Bitcoin scenario. Alla världens stater lever med Keynes ekonomiska teori från 1920-talet att staten kan/ska stimulera ekonomin i nergång och strama åt när inflationen stiger men det fungerar ju bara delvis i en Bitcoin-värld. Denna punkt känns inte direkt akut så jag tror inte detta är något hot man känner idag men kan bli senare.

Den andra punkten är skatter, det kommer att bli mycket svårare för Skatteverket att kontrollera att vi betalar skatt och moms. Idag fungerar banken som navet i denna kontroll men den möjligheten försvinner med Bitcoin och ett nytt system måste byggas upp. Detta tror jag oroar de styrande mest.

Så länge som Bitcoin bara är till för att Spara så har de situationen under kontroll, bankerna fungerar fortfarande som en kontrollpunkt. Det är om Bitcoin börjar bli accepterat som betalningsmedel som det blir svårt, miljarder transaktioner utanför banksystemet som blir svåra att kontrollera och som dessutom med dagens skattelagar ska redovisas som valutaaffärer i deklarationen.

Och så har vi kontrollerna kring penningtvätt och terrorfinansiering. Här kan man ju hoppas att det dyker upp lite sunt förnuft, det är ju inte så att dagens regler fungerar, ”alla” banker verkar inblandad i penningtvätt om bara beloppen är tillräckligt stora och de kriminella ligger, och har alltid gjort, ett steg före.

Jag har svårt att se hur ett förbud skulle fungera. Vad är det de ska förbjuda, att inneha en 256-tecken lång sträng med 1:or och 0:or eller köra en nod? Eller ska staten skapa en lista med godkända eller förbjuda betalningsmedel?

Dessutom tror jag det redan är för sent, en sådan lagstiftning kommer bara accepteras om den bara påverkar ett fåtal, dvs nu, och det finns ingen diskussion alls om det. Att Bitcoin skulle kunna förbjudas på global nivå tror jag är helt omöjligt, just nu kan man ju inte komma överens om något. Jag ser snarare en tendens på andra hållet att där finns ett race mot att vara först i utvecklingen, både bland stora och små länder.

Inte Bitcoin men annan cryptovaluta

”Varför skulle det första försöket till cryptovaluta vara den bästa? Såklart det kommer något bättre som kommer att ersätta Bitcoin.” Ett argument som man fortfarande hör från Bitcoin-skeptiker.

Cryptovalutor och lösningar med blockkedjor handlar om att balansera mellan skalbarhet, decentralisering och säkerhet. Man kan få två av dem, inte alla tre.

Den enklaste att välja bort är decentralisering, eller omvänt, den är på gränsen till omöjlig att skapa men Satoshi lyckades.

Alla de nya ”bättre” cryptovalutorna säger sig vara decentraliserade medan de har en ledare eller team som ansvarar för utvecklingen och fattar beslut om framtiden vilket gör att t.ex. regler som begränsat antal kan ändras när som helst. DINO är ett välkänt begrepp i Bitcoin-världen, ”decentralized in name only” vilket gäller samtliga andra.

Ingen av de andra drygt 26.000 cryptovalutorna är decentraliserad och säkra som Bitcoin och värdet på deras token visar med ett undantag, Ether (ETH) ha ett prismönster som alla ser ut på samma sätt, snabbt upp pådrivet av en hype för att sedan rasa tillbaka mot 0.

Ethereum kan vara ett undantag även om det inte är decentraliserat då det kan vara så att det blir en teknikplattform men jag är tveksam, de närmsta åren kommer att avgöra.

Jag skohornar in statliga digitala valutor här, de som kallas CBDC, central bank digital currencies, i Sverige Riksbanks eKrona. Tester pågår och de kommer säkert att försöka lansera dem men som jag nämnde tidigare så kanske löser de Betala men har i grunden samma problem som dagens pengar, de kan skapa hur många eKronor som helst. CBDC har dessutom två grundläggande problem kring relationen med bankerna och anonymitet (Riksbanken kommer att se exakt vad du gör med dina pengar). På den positiva sidan så finns det att det kommer att bli väldigt enkelt att växla eKronor till Bitcoin när båda är digitala.  

Det är väl värt att hålla ögonen på detta område men jag tror inte detta kommer att hända. Bitcoin har visat en förmåga att anpassa sig, skulle det dyka upp något mycket bättre så kan Bitcoin utvecklas på det hållet.

Hackning

Det har såklart gjorts många försök att hacka Bitcoin men ingen har lyckats. Det finns två möjliga hack:

• Stjäla andras Bitcoin genom att knäcka den privata nyckeln
• Lägga till nya egna Bitcoin i blockkedjan

2²⁵⁶ kombinationer i den privata nyckeln går inte att gissa sig fram till, blockkedjans uppbyggnad med krypteringsalgoritmerna fungerar och noderna ser till att det inte skapas ”extra” Bitcoin.

En variant av att hacka Bitcoins blockkedja är att göra en ”51% attack”. Det går ut på att minst 51% av alla miners bestämmer sig för en annan blockkedja än den korrekta. Det är extremt dyrt och i praktiken omöjligt att genomföra, miningen blir mer och mer utspridd över världen och ingen enskild miner är i närheten av 51% av hash raten.

Ett hot kan vara kvantdatorer men hela Bitcoin-världen tar det med ro. Kvantdatorer är trots dagens nyheter långt borta och Bitcoin kommer att utvecklas parallellt med kvantdatorerna är argumenten.

Den hackning av Bitcoin man läser om varje månad i tidningarna är mer som inbrott på banken. Cryptobörserna har plånböcker med kundernas Bitcoin och genom att göra intrång i företagens servrar så kommer de åt de privata nycklarna. Det mest kända hacket är Mt. Gox 2014, då världens största Bitcoinbörs och var troligtvis ett insiderjobb. Många var rädda för att detta skulle döda Bitcoin men så blev det inte.

7. Framtiden

När jag skrev min första ”En introduktion till Bitcoin” 2019 så avslutade jag med att jag trodde det var 80% sannolikhet att Bitcoin skulle bli viktigare än internet. Idag tycker jag oddsen är betydligt högre även om vi har en lång väg kvar tills vi når ”hyperbitcoinization”.

Bilden ovan är enligt internet en del av världens största kapitalförvaltare BlackRocks material i sin ansökan om att sätta upp en amerikansk Bitcoin ETF (fond) vilket skulle vara ett stort steg framåt för Bitcoin, ett erkännande av den största investeraren att Bitcoin är här för att stanna. Bilden visar också att vi är tidiga, 14 år in i utvecklingen och har nått ca 4-5% av befolkningen enligt dem.

Ett annat sätt att beskriva framtiden är bilden nedan och jag tror att om 4-5 åren så kommer vi att rört oss in i fältet Early Majority, dvs att antalet användare då minst har dubblerats och den snabbaste utvecklingsfasen kan påbörjas.

Utvecklingen kommer att se olika ut runt om i världen och i olika grupper av människor beroende på behovet det löser: Betala eller Spara. Aningen av eget val eller att man omedvetet använder Bitcoin för att det är säkrare, snabbar och billigare.

Ett större genombrott gör dock att motståndet blir större, det finns många ”förlorare” när Bitcoin vinner: banker, finansmarknader, betaltjänstföretag, bakåtsträvande politiker och akademiker och de kommer inte att ge sig utan kamp så vägen framöver kommer att vara skumpig med tillfälliga motgångar.

Först all time high 2021 och sedan prisraset men något annorlunda hände denna gång, det har funnits ett lugn och ständigt ökande framtidstro i Bitcoin-världen som jag inte uppfattat vid de andra två nedgångarna 2015 och 2018. Inte ens när USA satte in en kampanj mot Bitcoin förra året så kändes det allvarligt utan det var väldigt inspirerande att se att ett antal politiker och investerare stå upp och försvara Bitcoin.

Varje dag så ser jag tecken på att Bitcoin håller på att normaliseras (inte i Sverige såklart, här bryr sig ingen 😊), små nyhetsnotiser med en positiv vinkling, ytterligare någon bank som börjar med Bitcoin, en butik till som tar Bitcoin-betalning, en politiker till som uttalar sig positivt samtidigt som fler ”outar” sig som Bitcoiners på Twitter; journalister, ekonomiska professorer, energiexperter osv.

Jag ser inga tecken på att Bitcoin-prisets fyra års cykler med halvering av blockbelöningen i centrum kommer att ändras. Prisrallyt från senaste botten i november 2022 kommer att ta fart närmsta halvåret, precis som det gjorde 2016 och 2020 och det finns flera indikatorer på att vi kommer att få ett bättre rally denna gång än 2021 så vi kan återgå till tidigare >10x av priset. Om det blir ett nytt 75% ras 2026 är jag dock lite osäkrare på, någon gång så kommer priset att stabilisera sig så vi kanske bara får en 30% nergång.

Och högre pris leder till fler Bitcoiners och ett större ekosystem, precis som i tidigare cykler.

Jag avslutar som jag började: Bitcoin är det mest spännande som händer just