Ursprungligen från våren 2020, omarbetad hösten 2023

Beskrivningen av hur nya Bitcoin skapas är enkel: var 10:e minut skapas 6,25 nya Bitcoin och vart fjärde år så halveras antalet så dagens 19,5 miljoner kan aldrig bli mer än 21 miljoner. 

Motsvarande korta beskrivning om ”vanliga pengar” är omöjlig att göra, dels finns där en ”teknisk” nivå som man som lekman har mycket svårt att sätta sig in i, dels en definitionsnivå om ”vad är pengar” som saknar ett entydigt svar.

Det finns en beskrivning av Vad är pengar på Riksbankens hemsida med ungefär samma innehåll som nedan.

I en Introduktion till Bitcoin finns ett kapitel om Dagens pengar och vägen hit och i inlägget Bitcoin och Eurodollar skriver jag om vårt verkliga ekonomiska system med många tangeringspunkter till texten nedan.

Typer av kronor och ursprung

Det finns tre typer av svenska kronor:

• Kontanter
• ”Vanliga elektroniska pengar” som finns på våra bankkonton
• Riksbankspengar

Uppdelningen är samma för alla världens 180 valutor.

Kontanter

Kontanterna ges ut av Riksbanken och idag finns det totalt 60 miljarder i omlopp fördelat på 57 miljarder i sedlar och resterande i mynt. Utslaget per person i Sverige så motsvarar detta 5.700 kr.

I Riksbankens årsredovisning så redovisas kontanterna som en skuld, d.v.s. har man en sedel i plånboken så man en fordran på Riksbanken. Man kan inte gå till Riksbanken och byta sedeln mot t.ex. guld eller dollar.

”Vanliga elektroniska pengar”

Vanliga elektroniska pengar, eller kanske bättre kallade registerpengar, skapas av banker när de ger ut ett lån. När de beviljat lånet så:

• får banken en tillgång då de har en fordran mot dej
• ändrar de beloppet på ditt bankkonto som är en skuld för banken 

Så enkelt skapas pengar.

Notera att ”pengarna på banken” inte är dina, det är en skuld som banken har till dej.

För i stort sett alla lån som en bank beviljar så kräver de en säkerhet för lånet; ett hus, en bil, en fabriksbyggnad, maskin för tillverkning etc. och värdet för säkerheten måste överstiga lånet med en säkerhetsmarginal. Så snacket om att pengar bara skapas ur tomma intet är ju både rätt och fel, oftast finns det något med värde som backar upp de nya pengarna.

Just detta med säkerheter har minst två viktiga aspekter:

• Fastigheter och mark är den vanligaste säkerheten och ha ordning och reda på vem som äger vad är nyckeln till ekonomisk tillväxt. Nu är det ju inte så många som tänker på att våra lagar och Lantmäteriverket är basen i vårt ekonomiska system men motsatsen blir tydlig. I länder där det saknas entydiga och erkända ägarregister eller där lagarna gör ägandet osäkert så fungerar bankerna sämre, det är svårt att få lån och på det sättet skapa dynamik i ekonomin
• Om värdet på säkerheterna börjar sjunka så är risken stor att bankerna får problem. Tanken är ju att om en låntagare inte kan betala ränta och amortering så kan banken ta in säkerheten och sälja den och få tillbaka pengarna de lånat ut. Om värdet på säkerheten är lägre än lånet så minskar bankens egna kapital och vid tillräckligt stora låneförluster så måste fodrings- och aktieägare skjuta till mer pengar för att undvika konkurs. Och du är en av fordringsägarna genom ditt konto men du behöver inte betala in, de ”bara” reducerar din fordran.

Lånar du 100 kr av en bank så är 4,5 kr eget kapital och resterande 95,5 kr pengar de lånat in, antingen från sparkonton eller lån från andra banker etc. Krävs inte många lån som inte betalas tillbaka förrän kapitalet försvunnit.

Tricket för banken är att se till att ha en tillräckligt stor kassa när du börjar använda ditt lån och din betalning sker till en kund i en annan bank. Just detta att säkerställa rätt mängd likviditet till lägsta möjliga kostnad är tillsammans med riskbedömning vid nya lån kärnan i en banks kompetens.

Komplexiteten i bankvärlden uppstår i ”lägsta möjlig kostnad” för likviditeten då det mixas hej vilt i olika löptider på upplåning och utlåning genom mer eller mindre komplicerad finansiell ingenjörskonst. Scrolla igenom Handelsbankens 272-sidiga årsredovisning så får men enkelt en känsla för komplexiteten och hur hela bank- och finansvärlden är intimt sammankopplade med varandra.

Två punkter håller tillbaka bankernas pengaskapande, dels lagar och regler men sedan 2008 främst bankernas riskvilja. Läs om bankernas riskvilja och riskbudgetar i Eurodollar-inlägget.

Lagarna kokar ner till två:

1. hur mycket eget kapital bankerna behöver ha i förhållande till sina övriga skulder
2. hur mycket likviditet de behöver ha i förhållande till sina totala tillgångar

Regelverken är extremt komplicerade och det finns statliga, EU och globala regler som ska följas. Ord som riskvikter, kontracykliska kapitalbuffertar, kärnprimärkapitalrelation, CRR och CRD 4 kan få vem som helst att somna …

Bankerna är i centrum för våra pengar och vårt ekonomiska system. En bankkris får alltid djupgående konsekvenser, det är därför du ofta hör politiker och myndigheter uttala sig om tillståndet i bankerna.

Riksbankspengar

Den tredje typen av pengar i Sverige är helt okända för de flesta och saknar ett eget namn, Riksbanken själva kallar dem Riksbankspengar. 

Användningsområdet är mycket begränsat, dessa pengar kan bara användas av bankerna när de ska betala varandra eller mellan banker och Riksbanken.

Ett av Riksbankens uppdrag är att hantera betalningar mellan banker och detta sker genom betalningssystemet RIX. Idag har 42 banker konto i RIX: Swedbank, Nordea, Citibank, BNP Paribas, Klarna och JAK (Jord, Arbete, Kapital) Medlemsbank är några exempel på svenska och utländska banker som tillsammans med Riksbanken och Riksgälden (sköter statens upplåning) är anslutna. 

Arbetsgången är att ett par gånger varje bankdag så sammanställer till exempel Swedbank betalningarna som deras kunder gjort till kunder i Nordea och det totala beloppet flyttas mellan bankernas konto i RIX. Innan överföringen görs så kollar bankerna med varandra att allt är korrekt i det som kallas clearing.

För att kunna överföra Riksbankspengar så måste Swedbank ha ett saldo på kontot och man kan säga att Swedbank ”köper” Riksbankspengar av Riksbanken och betalar med värdepapper. Riksbanken har en lista med godkända värdepapper och här finns mest obligationer utgivna av staten och kommuner eller andra värdepapper som staten garanterar, dock så kan bankerna inte sätta in ”vanliga elektroniska pengar”.

Saknar banken pengar på kontot så lånar Riksbanken ut till den berömda styrräntan, tidigare reporäntan, idag 4% + 0,75% och har man kvar pengar över natten så får man ränta, styrräntan minus 0,1%.

Ett annat uppdrag som Riksbanken har är att skapa prisstabilitet och detta har de tolkat som att vi ska ha 2% inflation. För att styra ekonomin (om det går …) så har de i princip två verktyg till sitt förfogande, ändra styrräntan och köpa/sälja obligationer och på det sättet försöka påverka marknadsräntorna. 

Riksbanken köper obligationerna av bankerna och betalar med Riksbankspengar (eller Riksbankscertifikat för att vara korrekt) som sedan bankerna kan använda för att betala varandra. 

Skapandet av Riksbankspengarna sker när Nordea köper Riksbankspengar med en obligation. I Riksbankens balansräkning så blir obligationen en tillgång, nedan under rubriken Värdepapper och sedan har de en skuld till Nordea under Inlåningsfacilitet.

Riksbankspengarna syns i bankernas balansräkningar som en tillgång, för Handelsbanken längst upp som den mest likvida tillgången under rubriken ”Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker”, totalt 10% av balansomslutningen men utan uppdelning mellan ”vanliga pengar” och Riksbankspengar (kanske går det att hitta i någon av noterna).

Kommentar

Där sker aldrig någon omvandlingen av Riksbankspengar till ”vanliga pengar”.

Bankerna skapar vanliga pengar när där finns två parter som vinner på affären: banken som vill låna ut pengar och en kund som vill låna. För banken gäller som vanligt alla regler samt risk- och affärsanalys. Det är när bankerna behöver likviditet som Riksbankspengarna eventuellt kan komma till nytta.

Så glöm allt du hört kring att centralbankerna skapar pengar, de vill bara skapa en illusion om att det är de som bestämmer allt kring pengar.

Mängden kronor

Just nu finns det 19,534,135 Bitcoin, om en vecka finns det 19.540.435, ökningstakten är 1,8% per år till och med april 2024 då den blir 0,8% de nästkommande fyra åren och så vidare mot 0 om 140 år.

För guld är motsvarande siffror är 197.576 ton (allt guld ryms i en kub på 21*21*21 m) och varje år tillkommer det ca 3.000 ton, det vill säga en årlig ökningstakt på 1,5%.

Kontanter

Mängden kontanter är inget konstig, Riksbanken har full koll över hur mycket det finns, idag 60 miljarder kronor och mängden minskar med 4% per år sedan toppen 2007.

Vanliga elektroniska pengar

För vanliga elektroniska pengar är det klurigare, redan från start på Riksbankens hemsida över hur mycket pengar det finns så glider man på orden och kallar det ”penningmängd som cirkulerar i samhället” och att det finns olika sätt att mäta detta med olika definitioner, alltså inte en entydig siffra som för kontanter eller Bitcoin.

Definitionerna, som är gemensamma för EU och stora delar av världen är:

• M0 = sedlar och mynt
• M1 = M0 + pengar som finns på konton som man kan ut direkt hos det som kallas monetära finansinstitut, MFI
• M2 = M1 plus inlåning med vissa villkor
• M3 = M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av MFI

M1-M3 definieras dels av vilka bolag och institut som pengarna finns hos, dels vad på deras skuldsida i balansräkningar som ska räknas in i de olika måtten (bankens skuld = ditt konto med pengar).

Även här finns det en EU-definition för vilka bolag som klassas som monetära finansinstitut, MFI. Som MFI är du skyldig att månadsvis redovisa ganska detaljerat till SCB som sedan sammanställer siffrorna som blir filen Finansmarknadsstatistik som man hittar på deras hemsida.

På Riksbankens hemsida finns en förteckning över vilka företag som definieras som MFI i Sverige; 127 banker, svenska och utländska, stora och små (Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank är en av kandidaterna till att vara minst), 6 bostadsinstitut, 22 finansbolag, 7 klassade som Övriga och Riksbanken, totalt 165 bolag.

M1 är inget konstigt, det är summan av löne-, transaktions- och sparkonton som privatpersoner, företag, föreningar, kommuner, regioner, staten med flera har på konton hos MFI som man kan ta ut när man vill.

Nyckeln i M2 är orden ”inlåning med vissa villkor” och detta kokar ner till att pengarna som är bundna hos MFI med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år (”5% ränta och du får tillbaka pengarna om 1 år”).

M3 är krångligt på riktigt, där lägger man till

• vissa repor (”sälj en säkerhet men har avtalat att köpa tillbaka den om x dagar, Re-purschasing agreement”) mellan MFI och icke-MFI som inte clearas av central motpart
• penningmarknadsfonder, det vill säga räntefonder som köper statsskuldväxlar (obligationer med kort löptid) och andra obligationer med kort löptid
• obligationer utgivna av MFI som allmänheten äger och har en löptid på mindre än två år

Det intressanta här är kanske inte att förstå exakt vilka repor man lägger till utan att man har med flera finansiella instrument som man inte tänker på som pengar.

I inlägget Analys av Finansmarknadsstatistik så djupdyker jag i siffrorna, nedan två av dem.

Riksbankspengar

Bankerna har ca 158 miljarder kronor i Riksbankspengar med fördelningen av säkerheterna enligt nedan.

Siffrorna för RIX är svåra att greppa, totalt sker det 700.000 transaktioner per månad till ett värde av 12.000 miljarder vilket ger ett snitt på 17 miljoner kr per transaktion.

Utslaget per person i Sverige så blir det drygt 55.000 kr per dag. Galet mycket.

Kommentar

Jag förstår varför det inte pratas så mycket om vad pengar är, var de kommer ifrån och hur mycket det finns, det går inte att enkelt förstå och förklara.

Och varför läser jag ofta att Bitcoin är svårt att förstå när vanliga pengar är betydligt svårare?